Över 600 migranter från en enda båt drunknade utanför Greklands kust i en tragisk olycka i juni. Nu skriver Amnesty och Human rights watch, i en ny gemensam rapport, att de grekiska myndigheterna inte har utrett omständigheterna tillräckligt ingående.
Den 14 juni i år drunknade över 600 migranter i ett skeppsbrott i Joniska havet utanför Greklands kust. Det har beskrivits som en av de värsta båttragedierna på Medelhavet. Efteråt har också den grekiska kustbevakningen fått kritik för att man ignorerat larm om döda ombord och inte ingripit tidigare.
Trots detta har de grekiska myndigheterna, sex månader efter olyckan, fortfarande inte gjort en ordentlig utredning om omständigheterna, konstaterar Amnesty och HRW.
De båda människorättsorganisationerna har i en rapport intervjuat 21 överlevare från båten, fem släktingar till personer som fortfarande saknas samt representanter från den grekiska kustbevakningen, grekisk polis, frivilligorganisationer och FN.
Utifrån dessa uppgifter blir bilden tydlig, kustbevakningen var väl medveten om signaler om en nödsituation ombord, skriver organisationerna. Överlevare vittnar om hur man upprepade gånger bad om räddning, även direkt till kusträddningen. Detta motsäger den bild som kusträddningen själva har gett om att de nödställda inte ville bli räddade.
När kustbevakningen till sist var på plats, 15 timmar efter att de fått kännedom om båten, vittnar överlevande om en långsam hantering och att man ägnat sig åt farliga manövrar. Bland annat ska kustbevakningens patrullbåt ha fäst ett rep vid båten och dragit, vilket då ska ha fått båten att kantra.
Just nu pågår två domstolsprocesser om olyckan. Nio egyptiska män står anklagade för att ha orsakat olyckan. Samtidigt har 40 överlevande stämt grekiska myndigheter för att ha misslyckats med att rädda personerna ombord innan båten kapsejsade.
Grekland har tidigare ifrågasatts för sitt sätt att utreda liknande förlisningar. Förra året dömdes Grekland av Europadomstolen för att inte ha genomfört tillräckliga räddningsinsatser för båten Farmakonisi, vars förlisning 2014 ledde till att elva personer omkom. Grekland kritiserades också för att inte ha genomfört en tillräcklig utredning av händelsen.
– Nästan tio år efter det dödliga skeppsbrottet Farmakonisi är de grekiska myndigheternas svar på Pylos-tragedin ett avgörande test på deras vilja att undersöka kränkningar av mänskliga rättigheter mot rasifierade människor i rörelse vid landets gräns, säger Adriana Tidona, migrationsforskare på Amnesty international, i ett uttalande.
