Kartan som visar temperaturavvikelser i Östersjön lyser ilsket rött. Men den pågående värmeböljan omfattar inte hela havet, utan det är de norra delarna av Bottniska viken som sedan mitten av juli har tampats med temperaturer långt över det normala.

Forskare i Umeå tror att det handlar om den längsta ihållande marina värmeböljan med de högsta temperaturerna som hittills har uppmätts i området. Nära Luleå och i vissa vikar längs kusten längre söderut handlar det om uppemot 3-4 grader varmare ytvatten än genomsnittstemperaturen under samma period 1985-2012.

– Det har varat i flera dagar på vissa platser och på andra i flera veckor, säger Nicholas Kamenos, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och föreståndare för Umeå marina forskningscentrum.

– Vi tror att värmeböljan börjar gå mot sitt slut nu. Då kan vi börja se vilka effekter det här har fått, om ekosystemen har förändrats och i så fall om de kan återhämta sig.

Bakterier trivs

Det är normalt att havstemperaturerna går upp och ner till följd av naturliga variationer. Men sommarens värmebölja i norra Östersjön oroar forskarna, eftersom ihållande värme gör det svårare för ekosystem och organismer att återhämta sig.

– De kan klara kortare perioder av värme, men håller det i sig skapar det nya förutsättningar som arterna i norra Östersjön inte är anpassade till, säger Kamenos.

– Det kan handla om att delar av ekosystemen inte fungerar som de ska eller tas över av andra arter som är mer vana att leva i varmare vatten. Värmen kan också göra vissa bakterier mer aktiva, vilket kan rubba bakteriebalansen i Östersjön.

Hav kolsänka

Sedan 1990-talet har temperaturen i hela Östersjön i genomsnitt stigit med omkring 1-1,5 grader, framförallt i ytvattnet.

Ett orosmoln när vattnet blir varmare är att det kan försämra havets förmåga att absorbera koldioxid från atmosfären, enligt Kamenos.

– Att haven tar upp koldioxid minskar takten i klimatförändringen, säger han.

– Det är till stor del tack vare havets ekosystem. Börjar vi förändra dess struktur kan det bli så att havet inte längre är lika bra på att absorbera koldioxid som tidigare. Och då riskerar det att öka hastigheten på klimatförändringen i stället.

Snabb uppvärmning

Den globala uppvärmningen går redan minst tre gånger så snabbt i Arktis som på resten av jordklotet. Det gör att fler liknande värmeböljor i Östersjön är att vänta.

Men det finns åtgärder att vidta, både lokalt och globalt. Grundläggande för att bromsa den skenande klimatförändringen är att världens länder måste minska sina utsläpp av växthusgaser, understryker Kamenos.

– Alla har en roll att spela i kampen mot klimatförändringen, från individens utsläppsmedvetna livsstil till internationella statliga överenskommelser, säger han.

– Lokalt kan vi försöka se till att systemen inte utsätts för ytterligare stress som skulle knuffa dem över kanten. Det kan handla om att minska föroreningar och utsläpp i närområdet. Det ger marina ekosystem bättre chans att överleva om det blir ännu varmare.