Debatten om slöjförbud för små barn blev den hittills hetaste på partiets landsmöte i Linköping. Många gick upp i talarstolen.

En motion om slöjförbud i förskolan och i lågstadiet hade lämnats in av bland andra Liberala kvinnor. En annan motion som stöddes av flera riksdagsledamöter ville att förbudet skulle gälla upp till tolv års ålder i skolan.

"Sexualisering"

– Slöja på barn är en sexualisering och en begränsning av flickors frihet som vi liberaler aldrig kan acceptera, sade Cecilia Elving, ordförande för Liberala kvinnor.

Partistyrelsen är dock emot ett slöjförbud, och ville i stället att man utreder om skolans styrdokument kan ändras så att den bättre kan stå emot föräldrars krav på att religiöst och hedersrelaterat tvång upprätthålls.

Partistyrelsen ville också utreda hur brottet olaga tvång kan breddas till att inkludera kriminalisering av tvång att bära religiös klädsel, inklusive slöja.

Det utskott på landsmötet som behandlat slöjförbudet lade också fram ett tredje förslag som en mellanväg – att låta utreda ett slöjförbud i förskola och i lågstadiet.

Partistyrelsen var dock även emot en sådan utredning.

Flickorna dubbelstraffas

Ett huvudargument mot slöjförbud eller att utreda ett förbud är att unga flickor då skulle riskera att hållas hemma från skolan. Eller sättas i religiösa skolor.

– Det här förslaget skulle vara goda nyheter för de mest extrema, religiösa skolorna, där kölistan skulle bli lång, sade miljö- och klimatminister Romina Pourmokthari (L) i talarstolen.

Ett annat argument mot slöjförbudet var hur det skulle kunna genomdrivas och vilka som skulle göra det.

– Ska barnen skickas hem från skolan, ska slöjorna tvingas av, ska barnen omhändertas, sade oppositionsborgarrådet Jan Jönsson i Stockholm.

– Hur man än gör blir flickorna dubbelbestraffade med mer kontroll och mindre frihet.

Tre partier för

Landsmötet gick på partistyrelsens linje. Om det hade sagt ja till att utreda slöjförbud, skulle samtliga fyra Tidöpartier varit för en sådan utredning.

Ombudet Eva Flyborg (L) menade att landsmötet hade möjlighet att ”verkligen förändra på riktigt” genom att säga ja.

– Vi hyllar kvinnor i andra länder för deras kamp att bli befriade från slöja, men här vågar vi inte göra samma sak.