Våren var 1,5 grader varmare än normalt i Schweiz – där glaciärerna smälter i rask takt. Det kan vara en av anledningarna till att en majoritet av väljarna ser ut att ha gett tummen upp till en ny klimatlag i söndagens folkomröstning.
Schweiz karaktäristiska glaciärer håller på att smälta bort i alarmerande takt. Och i år var våren dessutom varmare än vanligt, 1,5 grader över genomsnittet jämfört med perioden 1961-1990, enligt SRF Meteo.
Klimatförändringarnas påverkan på det lilla alplandet är ett starkt argument för att säga ja till en ny klimatlag i folkomröstningen, enligt ett uttalande som har skrivits under av mer än 200 forskare vid schweiziska universitet.
Viktigt steg framåt
Lagen är ett viktigt steg framåt för beslut som rör klimat och energi efter flera år av politiskt dödläge, skriver exempelvis Reto Knutti, professor i klimatfysik vid universitetet ETH Zurich.
En majoritet av väljarna ser ut att ha gett tumme upp till lagförslaget, enligt tidiga prognoser. Det slutgiltiga valresultatet väntas senare under dagen – men Greenpeace i Schweiz har redan uttalat sig segervisst.
– Det här innebär att målet att uppnå nettonollutsläpp äntligen kommer att vara förankrat i lag. Det ökar tryggheten i att planera framåt och gör så att vårt land kan gå mot ett slut för fossila bränslen, säger Georg Klingler, expert på klimat och energi hos organisationen, till nyhetsbyrån AP.
Siktar mot 2050
I dagsläget importerar Schweiz omkring tre fjärdedelar av sin energi, inklusive all fossil olja och gas som används. Den nya klimatlagen skulle kräva att landet minskar sitt beroende av importerad olja och gas och i stället skalar upp utveckling och användning av grönare och mer inhemska alternativ.
Lagförslaget avsätter dessutom mer än tre miljarder schweiziska franc för att hjälpa företag och privatpersoner att vänja sig av med fossila bränslen. Lagen skulle också innebära att Schweiz juridiskt binder sig vid sitt åtagande att nå noll nettoutsläpp av planetvärmande växthusgaser till år 2050.
Nästan alla stora partier stödjer lagförslaget, förutom högerpopulistiska SPV som är landets största parti och som har drivit på för en folkomröstning.
Partiet menar att målet att uppnå klimatneutralitet på drygt ett kvartssekel i praktiken skulle innebära ett förbud mot fossila bränslen, som man hävdar skulle hota tillgången på energi och leda till skyhöga elräkningar för hushållen.
Kriget påverkar
I ljuset av Rysslands krig i Ukraina har allt fler höjt rösten för att Schweiz ska minska sitt beroende av utländska energikällor.
Kritiker från båda läger pekar dock på att lagförslaget inte säger något om varifrån den gröna el som man vill att konsumenterna ska använda ska komma.
Schweizarna tycks i folkomröstningen också ha ställt sig bakom en höjd skattesats för multinationella företag som har sin bas i landet.
Folkomröstningar i Schweiz
Schweiz är en starkt decentraliserad demokrati där centralmakten är ovanligt svag. Det gäller dels i förhållande till de 26 kantonerna (delstaterna), dels i förhållande till medborgarna som kan riva upp regeringsbeslut genom folkomröstningar.
Folkomröstningar är obligatoriska när det gäller författningsändringar och beslut om huruvida landet ska ansluta sig till överstatliga organ eller säkerhetsorganisationer (till exempel Nato).
Folkomröstningar kan också hållas på begäran, genom så kallade medborgarinitiativ: om minst 100 000 schweizare kräver folkomröstning om författningen hålls en sådan, och om minst 50 000, eller åtta kantoner, vill rösta om nya federala lagar och förordningar blir det så. Medborgarna har därmed en form av vetorätt.
Möjligheten till folkomröstning utnyttjas allt oftare. Schweizarna röstar fyra gånger om året i federala frågor, medan antalet omröstningar på regional och lokal nivå varierar kraftigt. Samtidigt har deltagandet sjunkit och ligger nu i allmänhet på runt 40 procent, vilket innebär att en minoritet av väljarna kan avgöra viktiga frågor. Rösträttsåldern är 18 år.
