Migrationsverket hade planerat att ta ut utsatta flyktingar i Irak. Men nu skjuts resan upp på obestämd tid. Anledningen är det försämrade säkerhetsläget efter koranbränningarna.
I mitten av september skulle Migrationsverket göra en så kallade kvotresa till Irak, där myndigheten tar ut flyktingar som anses vara särskilt utsatta. Men efter de uppmärksammade koranbränningarna som orsakat stora reaktioner i den muslimska världen skjuts resan upp, och kan eventuellt komma att ställas in.
– Vi bedömer att vi inte kan skicka vår personal dit i nuläget på grund av säkerhetsläget. Det är ju allmänt känt att Sveriges anseende har påverkats i framför allt arabvärlden, säger Velibor Ljepoja, verksamhetsexpert på Migrationsverket.
Osäker Libanonresa
Senare i höst planerar myndigheten även att göra en uttagning av kvotflyktingar i Libanon. Också den resan kan komma att skjutas upp eller ställas in, om inte säkerhetsläget förbättras.
– Vi följer utvecklingen de kommande veckorna och månaderna och sedan får vi göra en ny bedömning. Om några veckor blir det dags att göra en bedömning om en eventuell resa till Libanon, säger Ljepoja.
FN:s flyktingorgan UNHCR har presenterat ett antal flyktingar för Migrationsverket som kan vara aktuella för uttagning till Sverige. Migrationsverket utreder sedan flyktingarna på plats för att se om de uppfyller kriterierna för flyktingstatus och uppehållstillstånd.
I såväl Irak som Libanon rör det sig om drygt 200 flyktingar. Samtliga är syriska medborgare. I Irak har alla flyktingar som planeras att tas ut presenterats för Migrationsverket. I Libanon rör det sig om ungefär hälften.
– De personerna vet att Sverige eventuellt kommer att ta ut dem och att vi planerar att genomföra utredningar med dem.
"Får vänta"
TT: Vad innebär det här för dem?
– Tråkigt nog får de vänta i det här läget. Vi kommer inte kunna genomföra utredningarna utan de får vänta tills vi får en möjlighet att åka dit.
Migrationsverket har i uppdrag från regeringen att ta ut 900 kvotflyktingar under 2023. En minskning från 5 000 tidigare år. Om inte säkerhetsläget förbättras innan året är slut kommer myndigheten inte att kunna fullfölja uppdraget, säger Ljepoja.
– Då kommer vi söka samråd med regeringen om eventuellt nytt uttagningsland eller länder, och så får vi se vad regeringen säger då.
Förhoppningen är att de flyktingar som redan är presenterade ändå kommer att kunna tas ut vid ett senare tillfälle, säger han.
De kommer att fortsätta vara presenterade, och så vi se om det blir aktuellt att ta ut dem nästa år. Det vågar jag inte sia om vad som händer nästa år, och hur regeringens prioriteringar ser ut då.
"Får titta närmare"
Torsdagens besked om att Säkerhetspolisen höjer terrorhotnivån i Sverige från 3 till 4 på en femgradig skala kan också komma att ha inverkan framtida kvotuttagningar, säger Ljepoja.
– Jag skulle säga att det kan komma att påverka resorna framöver. Vi får titta närmare på det när det är dags att ta ställning till om en uttagning ska genomföras.
Kvotflyktingar
I maj 2023 var 110 miljoner människor på flykt i världen. Under 2023 bedömer UNHCR att omkring två miljoner flyktingar är så utsatta att de bör tas emot i ett tredje land, det vill säga vidarebosättas.
Enligt UNHCR kommer antalet flyktingar som behöver vidarebosättas öka till över 2,4 miljoner flyktingar 2024.
UNHCR är den organisation som identifierar de mest behövande och presenterar deras ärenden för Migrationsverket, som därefter utreder personerna på plats.
I år har Migrationsverket fått i uppdrag av regeringen att ta ut en lägre kvot än tidigare. 900 personer jämfört med 5 000 tidigare år.
Tillstånden för kvotflyktingar är permanenta. Ungefär 95 procent av dem som utreds inom ramen för flyktingkvoten får uppehållstillstånd i Sverige.
Under 2023 är kvotuttagningar planerade till Uganda, Irak och Libanon. I nuläget är det endast den till Uganda som säkert blir av.
Källa: Migrationsverket, UNHCR.
