Hela EU-parlamentet kommer att få rösta om sin syn på förslaget om en ny asyl- och migrationspakt. SD har samlat tillräckligt många underskrifter för att kräva en omröstning.
– Helt oansvarigt beteende, menar Abir Al-Sahlani (C).
EU-parlamentets preliminära syn på förslaget godkändes med stor majoritet i en utskottsomröstning den 28 mars. Då sade man ja till att direkt gå vidare till slutförhandlingar med EU:s ministerråd. En formell omröstning i hela parlamentet krävs dock, om minst tio procent av ledamöterna begär det.
Och det säger sig SD ha ordnat.
Alla signaturer finns på plats, så det (inlämnandet) är en formsak, säger Charlie Weimers i ett möte med svenska journalister i EU-parlamentet i Strasbourg.
Kraftfull majoritet?
Bland de förslag som det nu ska röstas om – med största sannolikhet på torsdag – finns bland annat själva asyl- och migrationshanteringen, som förhandlats fram under ledning av svenske Tomas Tobé (M).
Han räknar med att det starka stödet från många partigrupper i utskottet kommer att upprepa sig när hela parlamentet röstar.
– Jag förväntar mig en kraftfull majoritet, säger Tobé i Strasbourg – och efterlyser samtidigt mer samarbetsvilja från regeringens stödparti.
– SD måste visa att de kan vara mer konstruktiva i EU-parlamentet jämfört med vad de visat hittills.
"Oansvarigt"
Kollegan Abir Al-Sahlani (C) fnyser i sin tur rejält åt SD:s agerande
– Helt oansvarigt beteende. De har inga lösningar som de presenterar. De sätter länder mot varandra och att vi ska falla tillbaka på ett icke-fungerande system, som vi har i dag. Är det det som är lösningen på migrationskrisen?
Förslaget om en asyl- och migrationspakt lades fram hösten 2020 som ett nytt försök för att hitta enighet bakom en ny gemensam migrationspolitik. Målet är att EU-parlamentet och medlemsländerna ska kunna enas senast under det första kvartalet 2024.
Fakta: Delarna i asylpakten
EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter (Libe) enades den 28 mars om sin syn på fyra av delarna i EU:s asyl- och migrationspakt:
* Regler för hur personer vid EU:s yttre gräns ska granskas (ansvarig ledamot: Birgit Sippel, Tyskland).
* Asyl- och migrationshanteringen (Tomas Tobé, Sverige).
* Inrättande av en krishanteringsmekanism (Juan Fernando López Aguilar, Spanien).
* Procedurerna vid asylhanteringen (Fabienne Keller, Frankrike).
Stödet kom främst från de tre stora partigrupperna i parlamentet: kristdemokratiskt konservativa EPP (med M och KD), socialdemokratiska S&D (med S) och liberala RE (med L och C). Även De gröna/EFA (med MP) och Vänstern/GUE-NGL (med V) röstade delvis ja, medan EU-skeptiskt konservativa ECR (med SD) och ytterhögergruppen ID (utan svenskar) var emot.