Efter fritagningen av en morddömd 17-åring ifrågasätts att intagna får ha mobiltelefoner på ungdomshem. Men lagen, som nu ses över, gör det svårt att begränsa användandet.
– Lagstiftningen är inriktad på den unges rättigheter, säger Michael Tärnfalk, lektor i socialt arbete vid Uppsala universitet.
Fallet med den 17-åriga morddömda pojken som i förra veckan fritogs på väg till ett tandläkarbesök i centrala Södertälje har väckt en debatt om mobil- och internetanvändning på ungdomshem.
Det finns misstankar om att fritagningen kan ha planerats med en mobiltelefon inifrån ungdomshemmet Tysslinge där pojken var placerad.
Enligt lagen har unga som är dömda för brott och är intagna på Sis-hem rätt att använda en mobiltelefon eller en surfplatta med internetanslutning.
Det blir en form av kollektiv bestraffning, inte minst för majoriteten som placeras av vårdskäl”.
Riktlinjerna ser olika ut på olika boenden, och rätten kan begränsas med hänsyn till bland annat ordning eller säkerhet. Men ett sådant beslut gäller bara i 14 dagar.
– Sedan måste det återgå till normalsituationen, förklarar Michael Tärnfalk på Uppsala universitet.
Lagen inriktad på rättigheter
Majoriteten av de unga som bor på ungdomshem är omhändertagna enligt LVU. Orsaken kan vara missbruk, kriminalitet eller att hemmiljön inte är bra. En mindre del är dömda till sluten ungdomsvård som ett alternativ till fängelse.
– Lagstiftningen är utformad med hänsyn till att barn och unga som är omhändertagna ska ha rättigheter som andra barn, säger Michael Tärnfalk.
– Problemet blir när det gäller unga som är dömda för väldigt allvarliga brott. Då krockar reglerna: hänsyn till barnets situation och samhällsskyddsaspekten. Det finns inbyggda kollisioner i lagstiftningen mellan olika intressen, säger Michael Tärnfalk.
Fakta: Mobiler på Sis-hem
• På Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem vårdas ungdomar enligt LVM (missbruksvård), LSU (sluten ungdomsvård) och LVU (särskilda bestämmelser om vård av unga).
• Enligt lagarna har de som vårdas där rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster, som surfplattor och mobiltelefoner.
• Om säkerheten eller vården hotas kan rätten begränsas i 14 dagar åt gången.
Källa: Seko och Sahlgrenska akademin
Att barnkonventionen finns betyder inte att barn och unga alltid har rätt att ha tillgång till kommunikationsmöjligheter, enligt Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt vid Stockholm universitet.
– Samtidigt får det vägas in att det handlar om barn. Det kan till exempelvis finnas ett större intresse för barn att kunna ha kontakt med familjemedlemmar, så att det i lägre grad är proportionerligt att inskränka barns rättigheter.
Såg effekt på relationerna
Sofia Enell, lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, har gjort en studie om unga som under 2010–2011 var placerade på ungdomshem. De unga fick inte använda internet och vid ett ungdomshem hade de tillgång till ett utgående och ett ingående samtal om dagen.
Hon såg tydliga effekter på de ungas relationer.
– Det blev väldigt koncentrerat till deras föräldrarelationer. Det blev svårt att också upprätthålla andra relationer som finns och kan vara viktiga för ungdomarna efteråt när man begränsar det så mycket, säger hon.
Fakta: Det säger lagen
• Den dömde har rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster i den utsträckning det är lämpligt.
• Rätten kan vägras eller begränsas med hänsyn till ordning, säkerhet, om det kan motverka den dömdes anpassning i samhället eller vara till skada för den dömde eller någon annan.
• Ett beslut om inskränkning i rätten får gälla i högst 14 dagar. När det inte längre finns förutsättningar för beslutet ska det upphävas.
Källa: Lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU)
"Kollektiv bestraffning"
Sofia Enell ser risker om ungas möjlighet att kommunicera digitalt på Sis-hem skulle begränsas generellt.
– Det blir en form av kollektiv bestraffning, inte minst för majoriteten som placeras av vårdskäl. Det riskerar att försämra villkoren för barn och unga att komma tillbaka, återuppta relationer och ingå i de kontexter de ingick i innan, säger hon.
Numera finns det fler unga brottslingar som kan klassas som samhällsfarliga än tidigare. Något inte lagstiftningen är utformad för, enligt Michael Tärnfalk på Uppsala universitet.
– Nu ökar den här gruppen av unga personer som är beredda att begå kontraktsmord. Yrkesmördare helt enkelt. Vi har fått en kriminalitet som vi inte har byggt systemen för, säger han.
En utredningen som ser över mobil- och internetanvändningen på Sis-hemmen ska vara klar i september.
Linnea Bergman/TT
