DEBATT. EU:s utrikeschef, Josep Borell, uttryckte nyligen i Stockholm vid ett möte med alla EU:s försvarsministrar att ”Vi måste ha en krigsmentalitet”, och annonserade att 2 miljarder euro skulle tas från EU:s fredsfond för att tillverka ammunition och skicka den till Ukraina.

Alla experter på fred och konfliktlösning skulle inse att detta är ett felaktigt tillvägagångssätt som förstärker ett perspektiv som normaliserar militarism och upprustning som ett sätt att uppnå makt och kontroll, och skapar en falsk berättelse där krig visas som nödvändigt för att garantera fred. I stället måste vi prioritera så att vi genom diplomati och med det civila samhällets deltagande kan uppnå fred och försoning i väpnade och icke-väpnade konflikter och därmed befästa demokratin.

Bildandet av EU år 1952 var ett fredsprojekt som genom skapandet av gemensam marknad för kol och stål skulle förhindra framtida krig i Europa efter andra världskriget. Men i dag, drygt 70 år senare, argumenterar EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik för att använda pengar från den europeiska fredsfonden för att finansiera militära insatser i Ukraina. I stället för att uppmuntra användningen av en krigsmentalitet skulle han förväntas argumentera för en fredsmentalitet. Detta är en skandal och borde motivera en berättigad protest från det civila samhället.

Hälften av de ekonomiska resurserna som föreslås kommer att användas för inköp av ammunition från den europeiska militärindustrin. Som Borell uttryckte det i typisk industrichefsstil: ”Vi behöver stödja en ökad tillverkningskapacitet och minska produktionstiden”. Detta är ett tydligt exempel på hur krig endast tjänar den militära industrin. Den andra hälften kommer att användas för att kompensera länder som tömmer sina ammunitionsförråd för att skicka dem till Ukraina.

Att finansiera ammunition och krig i Ukraina med EU:s fredsfond är inte bara etiskt problematiskt, det är också ett direkt brott mot fondens syfte. EU:s fredsfond är avsedd att främja fred och stabilitet genom att stödja initiativ som förebygger konflikter, främjar konfliktlösning, stärker institutioner och demokrati samt stödjer människor som påverkas av konflikter. Att använda fonden för att finansiera ammunition, vapen och krig strider mot dess syfte och uppdrag, vilket är ett allvarligt missutnyttjande som inte kan tolereras.

En farlig militaristisk trend i världen fanns redan innan Rysslands invasion av Ukraina. Enligt Sipri:s siffror översteg världens militärutgifter år 2021 hela 2 000 biljoner dollar. Beslutet från Europeiska unionen att satsa på krig kommer att minska möjligheterna till förhandlingar och fredsinitiativ och bekräftar att militärindustrin kommer att vara den enda vinnaren i denna situation.

De ekonomiska resurserna som satsas på krig borde i stället användas för att finansiera brådskande åtgärder för att garantera den mänskliga säkerheten för de befolkningsgrupper som saknar tillgång till välfärdspolitik, för att finansiera Europas skuld till det globala syd som har drabbats hårt av kolonialism och utnyttjande eller för att genomföra akuta åtgärder för att bemöta klimatkrisen. Att påstå att de som ser fred som ett akut behov är Putins användbara idioter är en ohållbar ståndpunkt och ett försök att skapa ett falskt narrativ som underminerar dem som söker fred och stabilitet i världen.

Traditionell säkerhetspolitik bygger på ett militärt patriarkalt perspektiv där dominans, våld och militära maktmedel är centralt. Militarism och våld skapar inte en långsiktig, hållbar och verklig fred utan bidrar snarare till en våldskultur som är nära kopplad till synen på maskulinitet och som i hög grad påverkar kvinnor, barn och hbtqi+-grupper negativt. I stället för att ta resurser från fredsfonden för att finansiera vapen och ammunition till Ukraina, bör EU satsa på att främja fredliga lösningar och uppmuntra en dialog mellan parterna för att hitta en hållbar lösning på konflikten. Det är vår skyldighet att arbeta för fred och att skydda civilbefolkningen från de fruktansvärda konsekvenserna av krig och konflikt.

När Ryssland invaderade Ukraina bröt de mot internationella normer som tydligt förbjuder invasion från ett land av ett annat. Genom att använda medel från fredsfonden för att finansiera militära utgifter väljer EU att bidra till konflikten tillsammans med Nato i stället för att vara en fredsmäklare, väljer att vara en del av problemet i stället för att vara en del av lösningen.

EU bör istället satsa på att hitta fredliga lösningar genom dialog och diplomatiska medel för att det är den enda hållbara vägen framåt för att uppnå fred och stabilitet i regionen.