Skolmatens miljö- och klimatpåverkan ser inte ut att nå upp till de nationella miljömålen 2030. Utvecklingen går åt rätt håll, men för långsamt, och anledningen är enligt skolorna att det saknas pengar. Men det finns ljuspunkter.
Ett av Sveriges nationella miljömål är att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen, där skolmaten är en stor del, ska utgöras av ekologiska livsmedel senast år 2030. Men vid den senaste kartläggningen som gjorts av Skolmat Sverige, var det bara 15 procent av skolorna som levde upp till målet.
– Det vanligaste skälet som skolorna anger för att inte använda en större andel ekologiska livsmedel är att det är dyrare att välja ekologiskt, säger Alexandra Nordman, nutritionist och folkhälsovetare på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin vid Region Stockholm.
Andra hinder för större andel ekologiskt är att utbudet är för litet, en av fem skolor anger att det inte finns någon marknadstillgång på ekologiska livsmedel.
Ännu dyrare i dag
Kartläggningen har jämfört läsåren 2016/2017 med 2021/2021 för att se i vilken riktning skolmåltiderna utvecklats. De senaste siffrorna från 2021 är alltså hämtade innan inflationen tog fart med stora prishöjningar på livsmedel.
Ändå finns det positiva trender i materialet, som bygger på svaren från knappt 800 skolor som besvarat en enkät om miljöpåverkan och drygt 1 000 skolor som svarat på en enkät om måltidsutbud.
Andelen skolor som arbetar aktivt för att minska skolmatens miljö- och klimatpåverkan ökar, även om utvecklingen går för långsamt för att alla skolor ska nå upp till de nationella målen om sju år. Och det finns även andra ljuspunkter. Till exempel ökar andelen skolor som erbjuder eleverna i grundskolan ett vegetariskt alternativ varje dag. Läsåret 2016/2017 var det knappt sju av tio elever som erbjöds vegetariskt alternativ, fyra år senare kunde fler än åtta av tio äta vegetariskt varje dag.
– Cirka 20–30 procent av växthusgasutsläppen globalt kommer från livsmedelssystemet och merparten kommer från animaliska livsmedel. Så omställningen till mindre kött och mer vegetabiliskt protein och grönsaker är viktigt för att nå miljömålen. Det bidrar också till bättre hälsa, säger Alexandra Nordman.
Mer än 70 procent av skolorna arbetar med att minska matsvinnet genom att öka elevernas medvetenhet om dess miljöpåverkan. Det har också blivit dubbelt så vanligt att skolorna klimatberäknar sin matsedel, något som nästan varannan skola gjorde läsåret 2020/2021. Men det finns alltså stor potential för skolorna att förbättra sitt miljö- och klimatarbete. Det skulle även bidra till bättre hälsa och bättre ekonomi på sikt.
– Skolmåltiderna har en fantastisk möjlighet att lära barn från tidig ålder att äta både mer hälsosamt och hållbart och kan därmed även bidra till en mer jämlik hälsa, säger Alexandra Nordman som varit med och skrivit rapporten.
