När städer förtätas får skogsdungar och annat natur ofta stryka på foten. En trend har varit att kompensera för förlusten genom att ”höja kvaliteten” på gröna ytor – det vill säga skapa trevliga parkmiljöer. Men en ny studie från Göteborgs universitet och SLU visar att den typen av natur inte är tillräcklig.
Det finns en mängd studier som visar att träd och grönska är positivt för människor. Städernas klimat blir stabilare och allmänhälsan bättre. Men vad ligger egentligen bakom naturens positiva effekter på hälsan? Det vet vi betydligt mindre om. Det finns ett begrepp – biofili – som handlar om att det finns en instinktiv anknytning mellan människa och andra levande system, men teorin är omtvistad. Nu har forskare från Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet gått igenom tidigare gjorda studier på området och kommit till slutsatsen att både medfödda faktorer och uppväxten påverkar.
– Vi kan slå fast att många människor har en omedveten positiv upplevelse av natur. Men biofili-hypotesen bör modifieras så att variationen i individers förhållande till naturen kopplas till ett samspel mellan arv och miljöpåverkan, säger forskaren Bengt Gunnarsson vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Individer reagerar olika
Det blev tydligt att individer reagerar olika på naturen. Det finns en genetisk komponent i detta menar man – det visar till exempel studier på enäggs- och tvåäggstvillingar – men miljöns betydelse för attityden till naturen verkar också ha en avgörande betydelse. Natur kan betyda helt olika saker för olika personer och forskarna menar att variationen avgörs av både arv och miljö.
– Därför är det viktigt att vi inte standardiserar naturen när vi planerar för grönska i våra städer. Vi får inte ersätta vild grönska med en park och tro att det är bra för alla, säger forskaren Marcus Hedblom vid SLU i ett pressmeddelande.
Grönskan i våra städer behöver värnas ur fler perspektiv. Träd kan också rena luften, ge skugga och kyla klimatet.
– Det finns troligen ett ganska stort antal personer som inte hyser så positiva känslor för naturen, delvis på grund av ärftliga faktorer. Framtida undersökningar, som gräver djupare i frågan om samspel mellan arv och miljö, är ett måste om vi ska förstå vad som formar individers förhållande till naturen. Vi måste hela tiden ha med oss att vi är olika och ta hänsyn till det när vi planerar för olika naturområden i städerna, säger Bengt Gunnarsson.
