En grupp privatpersoner och organisationer polisanmäler de allmänna pensionsfonderna för att de aktivt investerar i verksamhet som skadar människor och miljö. De vill få klarhet i om dessa investeringar utgör brott mot svensk lag.
”Utöver att ha långsiktig hög avkastning ska AP-fondernas investeringar bidra till en hållbar utveckling. Det gör de inte i dag”, skriver nätverket Vi anmäler AP-fonderna i ett pressmeddelande på torsdagen.
Bakom nätverket och polisanmälan står åtta organisationer och fem privatpersoner. Under flera år har de försökt att få AP-fonderna att sluta investera i bolag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön. Bland annat genom att anmäla AP-fonderna till FN:s råd för mänskliga rättigheter.
Till de investeringar nätverket tvivlar på är förenliga med hållbar utveckling och svensk lag hör tre ”enorma fossilgasprojekt” i Cabo Delgado, norra Moçambique. Projekten väntas leda till omfattande miljöförstöring, våldseskalering och tvångsförflyttningar.
– AP-fonderna missbrukar svenskarnas pensionspengar. Deras fossila investeringar kränker mänskliga rättigheter samtidigt som de äventyrar livsmiljön och därmed framtidsutsikterna för många svenskar
som ännu inte har gått i pension, säger Parul Sharma, människorättsjurist och en av de aktiva i nätverket.
Tillfällig paus
Fler än 500 familjer i Cabo Delgado har förflyttats, många av dem under tvång eller påtryckningar och utan tillräcklig kompensation, för att ge plats åt fossilgasutvinningen. En kränkning av mänskliga rättigheter som möjliggjordes av AP-fonderna, anser nätverket.
Där ingår även Afrikagrupperna, vars generalsekreterare Louise Lindfors konstaterar att enskilda individer inte kan välja vilka företag AP-fonderna köper aktier i.
– Därmed gör fonderna svenska folket till medbrottslingar – mot deras vilja, säger hon.
Och frågan nätverket ställer genom sin polisanmälan är alltså om dessa investeringar ens är förenliga med svensk lag.
Förutom miljöförstöringen i känsliga ekosystem, som redan är hårt drabbade av klimatförändringar, påverkar projekten den väpnade konflikten i området, som redan tvingat nära en miljon människor på flykt. Projekten medför både större inflöde av vapen och ökad militarisering samt otrygghet för lokalbefolkningen.
Samtidigt har ett av gasföretagen tillfälligt pausat projekten och lämnat området, just på grund av våldet, men planerar att återta verksamheten i juli 2023.
Måste upphöra
Så sent som 2022 tilldelades Anabela Lemos, grundare av organisationen Justiça Ambiental i Moçambique, den svenska regeringens Per Anger-pris för mänskliga rättigheter. Lemos citeras i nätverket Vi anmäler AP-fondernas pressmeddelande:
”Jag har sett vad som har hänt sedan gasprojekten kom in i Cabo Delgado i vårt land Moçambique. Jag har sett dess krig, grymheter mot mänskliga rättigheter, markrofferi och fördrivning av människor samt förlorade försörjningsmöjligheter. Dessa konflikter orsakar ökad militarisering som resulterar i förlust av rättigheter, krympande demokratiska utrymmen och alltmer förtryckande regimer. De som försöker bekämpa dessa orättvisor hotas, förtrycks och till och med elimineras. Dessa projekt, som är katalysatorer för allt detta, skulle inte vara möjliga utan investeringar från länder i globala nord som Sverige. Pensionsfonderna är en inkomstkälla för att finansiera dessa förödande projekt som kopplar oskyldiga civila i Sverige genom sina pensioner till brott och till kränkningar av mänskliga rättigheter utan deras samtycke eller vetskap. Detta måste upphöra och pensionsfonderna måste hållas ansvariga för vad de har finansierat.”
Läs mer:
”Svenska pensionsfonder måste sluta investera i fossilindustrin i Moçambique”
