Enligt forskarna är Sverige ensamt i världen med lagkrav på etikprövning inom samtliga discipliner, och anser att de senaste årens skärpningar har blivit ett ”akut hot” mot bland annat samhällsvetenskaplig forskning.

”En statsvetare som exempelvis vill granska riksdagsmotioner måste betala 5 000 kronor, skriva en omfattande ansökan, söka tillstånd från staten samt invänta en beslutsprocess som ofta kan ta flera månader, innan han eller hon ens kan börja titta på materialet då det innehåller ’känsliga personuppgifter’ – det vill säga riksdagspolitikers partitillhörighet. Detsamma gäller för att citera till exempel en partiledardebatt på tv”.

Debattörerna ställer sig också frågande till Etikprövningsmyndighetens krav på att forskning ska etikprövas i de länder den genomförs.

”Till exempel en hashtag på Twitter kan innehålla material från hundratals länder. Ska forskaren söka tillstånd i alla? Myndigheten har inga svar – men en forskare som gör ’fel’ riskerar att åtalas och i värsta fall dömas till fängelse”.

Forskarna föreslår bland annat ändringar i etikprövningslagen för att komma tillrätta med problemen.