– De fick en massa uppgifter från mig. De fick meddelanden som jag skrivit till min kompis i Iran. Polisen tog min kompis och de tog hans telefon och sedan skickade de meddelande till mig genom hans telefon och låtsades vara honom. Det skickades genom Telegram, det är ingenting man kan ändra i efterhand. De (Migrationsverket) tror man ljuger, men de kan kontakta företaget Telegram och kontrollera, säger Ali.

Ali konverterade till kristendomen omkring år 2016-2017 när han fortfarande befann sig i Iran. Han hade börjat läsa texter från bibeln som han fått till sig genom vänner. Så småningom blev han troende och började också att dela vidare bibelmaterial till andra han kände. I Iran är det ett brott att avsäga sig sin muslimska tro och många döms för att vara ett säkerhetshot mot nationen.

– De som är kristna i Iran, polisen kan ta dem, utsätta dem för tortyr, sätta dem i fängelse, de kan döda dem, det beror på…, säger Ali.

Men trots att Ali la fram en rad bevis på att han blivit kristen i Iran, döpt sig, besökt kyrkan i Sverige och fått intyg från kristna vänner och en präst, så räckte det inte för att övertyga Migrationsverket om att hans tro var ”genuin”. På samma linje gick också migrationsdomstolen i Göteborg när han överklagat sitt ärende.

”Allmänt hållet” resonemang

I sin dom skriver migrationsdomstolen att de ”finner inte skäl att ifrågasätta de uppgifter som framgår av intygen”. Samtidigt poängterar de att det är Alis ”genuina övertygelse” som de ska bedöma. De bedömer att Alis redogörelser ”till stor del är vaga och saknar detaljer” och att hans resonemang är ”allmänt hållet”.

Dock är en av de tre nämndemännen som deltagit i domstolsförhandlingen av avvikande åsikt: Han menar att Ali ”har lämnat trovärdiga uppgifter om sin kristna tro”. Vidare skriver nämndemannen att Ali ”…även beskrivit kristendomen som religion på ett korrekt sätt. Att A är vag i sina beskrivningar av sin tro ökar A:s trovärdighet. A har därmed gjort sannolikt att han har konverterat till kristendomen på grund av en genuin personlig, religiös övertygelse och därmed kan antas leva som kristen om han skulle återvända till Iran. Det finns även skäl till att A skulle tillskrivas en kristen övertygelse vid återvändande till hemlandet.”

Själv är Ali besviken över att bli misstrodd.

– Om en person har tro, betyder det inte att personen är en pastor.

Enligt Migrationsverkets egna analys av situationen för konvertiter i Iran som publicerades i juni år 2020 skriver man att situationen är ”mycket svår och har blivit allt sämre under det senaste decenniet”.

Dessutom finns det risker för återvändande iranier. ”Amnesty International uppger att det är vanligt att iranska myndigheter kontrollerar inresande medborgares mobiltelefoner och sociala medier. Personer med anknytning till ett land som för stunden är aktuellt i Iran kan vara av särskilt intresse. Kontrollerna sker i huvudsak osystematiskt vilket skapar en känsla av osäkerhet och fruktan”, skriver Migrationsverket i sin rapport.

Frederik Abbemo, kommunikatör på Migrationsverket, säger i ett mejl till Syre att i de fall som en person åberopar konvertering som asylskäl så gör Migrationsverket en bedömning av omständigheterna under vilka konversionen skett och om personen vid en återkomst till hemlandet kan antas komma att leva som konvertit.

”Enbart ett påstående om konvertering, eller tillhörighet till en viss religion, räcker inte. En djupgående utredning måste genomföras av omständigheterna kring, och genuiniteten av, konversionen”, skriver han.

Ökad hotbild mot svensk-iranier

Alis kompis och kollega Erik Lundquister Udd har stöttat honom i processen. Bland annat har han skrivit ett brev som bifogades när Ali överklagade beslutet till Migrationsöverdomstolen, som dock inte tog upp ärendet.

– Jag trodde i min enfald att det eventuellt skulle kunna hjälpa till ifall de såg att någon mer var med och skrev, säger han.

I överklagan lyfter han bland annat det faktum att bara handlingen i sig – att öppet ta avstånd från sin muslimska tro – är brottslig i Iran. Ali har dessutom setts på Smyrnakyrkans sociala medier och kan därför riskera att straffas om han återvänder till Iran.

”Migrationsverket måste förstå att det är tolkningen från de iranska myndigheternas perspektiv som utgör hotet, och inte migrationsverkets egen västerländskt sekulariserade bokstavstolkning av religiöst engagemang”, skriver Erik Lundquister Udd i brevet.

Enligt Frederik Abbemo på Migrationsverket så tar myndigheten hänsyn till detta i sina beslut.

Erik Lundquister Udd påpekade också i överklagan till Migrationsöverdomstolen att flera händelser förvärrat Irans och Sveriges relation till varandra de senaste månaderna, bland annat efter rättegången och domen om krigsbrott mot Hamid Noury.

”Hotbilden mot svenskar och svensk-iranier i synnerhet har i och med detta ökat vilket styrks av Irans val att kungöra avrättningen av den svensk-iranska forskaren Ahmed Jalilli”, skriver han och tillägger att svenska UD också avråder från alla resor till Iran.

Detta var dock inget som Migrationsöverdomstolen såg som skäl till att ta upp fallet på nytt. Och Migrationsverket konstaterar å sin sida att man tagit hänsyn till förhållandena i hemlandet fram till att ärendet avslutades hos dem.

Sökte om arbetstillstånd

Efter att ha fått avslag från Migrationsverket och migrationsdomstolen försökte Ali istället att söka arbetstillstånd – som asylsökande har man rätt att jobba och han hade hunnit jobba flera år som fastighetsskötare under asylprocessen.

Men också denna ansökan fick avslag. Dels för att den kom in för sent och dels för att Alis avslag på asylansökan dessutom belagts med ett återreseförbud på två år.

– Han har hållit sig undan i sex månader efter att han kom till Sverige innan han ansökte om asyl. Så det har bidragit till beslutet, säger Frederik Abbemo på Migrationsverket.

Så trots att han har haft ett jobb i Sverige och uppfyller kraven så får Ali inte arbetstillstånd på grund av att han hållit sig undan innan asylansökan. När Migrationsverket prövar hans ansökan om arbetstillstånd så konstaterar myndigheten att man är ”hindrad att bevilja uppehållstillstånd för en person som har ett återreseförbud”.

”I prövningen framkommer heller inte särskilda skäl för att häva det tidigare återreseförbud”, skriver Frederik Abbemo.

Ali själv säger att han är medveten om anledningen.

– Men jag känner många som  ”höll sig undan” men de fick inte samma problem som jag har. Jag hade kontakt med många advokater om det också men alla de säger att återreseförbud är inte för alla som ”höll sig undan”. Mycket få människor har detta problem av en slump.

Svårt att sova

Sedan avslaget på asylansökan börjat gälla så kan Ali inte längre arbeta. Det har man inte rätt till när man söker om arbetstillstånd.

– Tänker de att det är bra om man jobbar svart? Jag hade jobb, jag betalade skatt, säger Ali.

Sedan det senaste beslutet har han fått svårt att sova om nätterna.

– Jag vaknar varje halvtimma. Tungan blir helt torr… Det är stressen…

Även om hans egna fall har fått avslag ända upp till högsta instans så hoppas han att hans berättelse ska kunna sätta fokus på konvertiters svårigheter att bli trodda.

– Så att Migrationsverket kan se det och den svenska regeringen också kan se det. Kanske blir det inga problem för dem som kommer in i Sverige senare.  När Migrationsverket säger att ”de kunde inte bevisa sin tro” – det är bara en ursäkt för att säga nej.

Hur många personer som söker asyl i Sverige av religionsskäl såsom konvertering finns det ingen statistik på, då Migrationsverket enligt svensk lag inte har rätt att föra sådan statistik eller registrera vilken religion, etnicitet eller politisk åsikt en person har.