Internationalen upphör som papperstidning vid årsskiftet.

Vi befarar att vi kommer att behöva läggas ner.

(D)et kommer innebära nedskärningar och mycket tuffa åtgärder och utesluter inte nedläggning.

Så låter några av svaren som Syre fått när vi mejlat tidningar som berörs av det nya mediestödet som ska klubbas i veckan och förväntas träda i kraft till årsskiftet.

Farhågorna har funnits där länge. En reform av mediestödet i Sverige har varit på gång under flera år, då systemet måste anpassas efter EU-regler och ett nytt digitalt medielandskap. Men alltsedan mediestödsutredningen kom i juni förra året så har kritiken växt mot att det nya stödets utformning ser ut att missgynna, och i värsta fall slå ut, mindre rikstäckande nyhetstidningar samt de lokaltidningar som är näst störst i sitt område.

Trots kritiken från såväl mediehåll som från oppositionspolitiker har regeringen lagt fram en i stort sett oförändrad proposition. Inför att den ska röstas igenom i riksdagen under onsdagen ställde Syre några frågor till en rad tidningar som är i riskzonen. Majoriteten av de som svarat är mycket oroliga över sin tidnings framtid.

Alla varslade

Marco Jamil Espvall, chefredaktör för Internationalen, konstaterar att papperstidningen läggs ner till årsskiftet samt att:

…alla anställda inklusive chefredaktören är varslade om uppsägning. Detta på grund av att tidningen inte klarar av att hålla sig flytande ekonomiskt de fyra-fem månaderna mellan sista utbetalningen den 25 november och eventuellt kommande utbetalning av mediestöd.

”Att man inte har en övergångsperiod där det gamla stödet fasas ut är mycket illa. Och att man hanterat det nya stödet som det ser ut ännu värre”, skriver Ralph Rentzsch, chefredaktör och ansvarig utgivare för Jämtlands tidning. Han konstaterar också för egen del att ”det kommer innebära nedskärningar och mycket tuffa åtgärder och utesluter inte nedläggning”.

”Klantig hantering”

Flammans chefredaktör och ansvarige utgivare Leonidas Aretakis ser också mörka tider framför sig:

Vi måste dra ned på en tjänst och be våra leverantörer att skjuta upp vissa betalningar. Dessutom skapar den klantiga hanteringen en onödig stress kring tidningens framtid. Hur ska man kunna anpassa sig till de nya spelreglerna utan att känna till dem i tid?

Anna-Klara Bratt, chefredaktör på (Syres systertidning) Fempers befarar att tidningen kommer att behöva läggas ner.

Nya systemet bygger i sig på utslagning, sänkta anslag och större godtycklighet. Varken utredare eller departement, revisorer eller nämnd kan överblicka konsekvenserna av detta, men mindre pengar till färre aktörer i ett snårigare system gör det närmast till ett lotteri. Det känns ju särskilt trist med tanke på att vi är en av få feministiska nyhetstidningar i världen. Så mycket för valfriheten.

Jag vet inte vad de tror på kulturdepartementet, men det finns inte många tidningar som kommer att klara det. Antingen vet de inte vad de gör – eller också vet de det. Vet inte vad som är värst. Det kommer att bli en rad konsekvenser för hela branschen – till det sämre.

För att klara glappet mellan stöden har Mediehuset Grön press, som förutom Fempers och Syre även ger ut tidningen Global och Landets fria tidning, redan dragit ner i två omgångar det gångna året.

Nu ligger tyvärr ett tredje varsel och i vilken grad det behöver verkställas och gå ända till uppsägningar beror dels på hur förordningen från regeringen och föreskrifterna från myndigheten kommer se ut dels på hur vår pågående stödkampanj och prenumerationsvärvning går”, skriver Lennart Fernström, Grön press vd, samt Syres chefredaktör.

Vår förhoppning är att kunna fortsätta med så små fortsatta neddragningar som möjligt, men i värsta fall är hela utgivningen hotad på sikt. Vi tittar därför parallellt på helt nya verksamheter som kan fungera i den nya situationen”, fortsätter han.

”Försämrar mediemångfalden”

Samtliga som svarat är djupt kritiska till hur arbetet fram till en färdig proposition har skötts.

Att regeringen tar så lätt på mediemångfalden säger mycket om deras syn på demokrati, men än värre är det totala haveriet som genomförandet och övergången är. Att det ska gå ett halvår mellan stöden utan utbetalningar och utan att vi kommer veta vad som gäller är helt oförsvarbart, skriver Lennart Fernström.   

Hela hanteringen av frågan är katastrofal. Eftersom det saknas bred politisk förankring bakom detta stöd, så saknar det nya systemet den legitimitet som tidigare system har haft. Det är viktigt att tala om vilka som bär ansvar för detta: M, SD, KD och L. Oppositionen säger nej till flera av de mest centrala delarna av det nya systemet. S, V och MP har exempelvis tydligt markerat att man inte står bakom det nya systemets försämringar av mediemångfalden.”

Han konstaterar att de kommer att vidta flera åtgärder för att hålla nere kostnaderna för tidningen, men ännu är inga slutliga beslut tagna.

Men mest allvarligt är hur det nya systemet är utformat: försämrar mediemångfalden, tvingar fram tidningsnedläggningar, förhindrar nyetableringar och gynnar bara ett fåtal lokala förstatidningar samt gratistidningar med lägre redaktionella ambitioner.

Några tidningar tror att de kommer att klara sig hyfsat. Annie Hellquist, tillförordnad chefredaktör på Arbetaren skriver att de är inne i en period av tillväxt, men att det ändå är högst oklart hur verksamheten kommer att påverkas, ”eftersom processen skötts så illa”.

Det är under all kritik hur den här processen har hanterats. Med mindre än två månader kvar på året svävar tidningar fortfarande i ovisshet om hur ekonomin ser ut nästa år. När det blev uppenbart att regeringen inte klarade av att hålla tidsplanen borde de ha skjutit upp lagändringen ett år för att tidningar ska ha en rimlig chans att förbereda sig. Angående hur det nya mediestödet är utformat så har man helt lagt den ideologiska mångfalden åt sidan, vilket jag tycker är problematiskt. Vi kommer att få ett mer likriktat medielandskap, skriver hon.

Tufft även för vinnare

Gratistidningar förväntas bli en av vinnarna i det nya mediestödsystemet. Tidigare har de inte kunnat söka stöd, men kommer ha möjlighet till det nu. Anna Löfving, ansvarig utgivare för både Mariefreds tidning/Måsen och gratistidningen Hela staden Uppsala, beskriver ändå en tuff situation, då stödet för gratistidningen ser ut att komma dem tillgodo först 2025.

Vi kommer att vidta åtgärder i form av uppsägningar, omorganisation och över huvudtaget minskade satsningar då det nya stödet blir lägre än det gamla. Det är ”omöjligt” att numera få människor att betala för sina prenumerationer och det är ”omöjligt” att få företag att annonsera, varför det minskade stödet kommer att innebära en klart mindre/sämre tidning, skriver hon.

Glappet mellan utbetalningarna med 4-5 månader utan stöd blir också tufft att klara.

Det påverkar oss oerhört. Vi har nyss tvingats ta lån med fruktansvärda räntor för ett överleva fram till april, vilket kommer innebära att hela nästa år (och nog  längre än så) blir oerhört svårt att ta oss igenom. Särskilt som den andra tidningen, en gratistidning i Uppsala, inte kommer att få del av mediestödet förrän år 2025 (den har hittills varit en månadstidning) och den också måste hållas vid liv.

Luddiga besked

Det faktum att propositionen röstas igenom en och en halv månad innan det nya systemet ska börja gälla, och att det fortfarande inte finns tydliga regler för vad som kommer att gälla, är många kritiska till. Bland dem Folkbladet Västerbottens chefredaktör Erik Isberg.

Den här processen är verkligen inte bra hanterad och det sena beskedet ställer till problem i vår planering, men som jag ser det kommer vi inte att hamna i några akuta likviditetsproblem på grund av förseningen.

Han skriver att tidningen kommer att behöva minska sin organisation och även göra besparingar i övrigt där de kan. På ett generellt plan ser han stora brister med det nya systemet och sättet det införts på.

Det är svårt att ta rubriken för det nya stödet på allvar; ”Ett hållbart mediestöd för hela landet”. På många håll blir det precis tvärtom, avveckling av värdefull journalistik och en minskad mångfald. Jag undrar om de som fattar beslut om stödet fullt ut har förstått konsekvenserna. Dessutom är det oroande att debatten i stort sett uteblivit. Riskerna med hur det nya stödet slår har tagits upp i branschmedier, men knappt någon annanstans.

På måndagen rapporterade Dagens media att mediekoncernen Bonnier news gör om sajterna på tidningarna Dala-demokraten och Länstidningen Östersund.

Båda är andratidningar på sina respektive orter och framöver kommer sajterna att fokusera på opinionsjournalistik, nyhetsfördjupning och analys. Den dagliga nyhetsrapporteringen ska läsarna fortsättningsvis få genom pappers- och e-tidningen. Totalt handlar det om nio tjänster som ska bort på de båda tidningarna.

Daniel Färm på Aktuellt i politiken kommenterar besluten på sin Facebooksida med att det kan vara början på en ny era av tidningsdöd och urholkning av den svenska demokratiska modellen.

”Och DÄR föll de första offren för det nya mediestödssystemet – redan innan den nya lagen är klubbad i riksdagen. Lokala s-tidningarna Dala-Demokratens och Länstidningen Östersunds nyhetssajter läggs ned som riktiga webbtidningar och blir betydligt mer begränsade opinionssajter. Uttryckligen på grund av det nya mediestödet. Mycket talar för att detta är första steget mot nedläggning av titlarna”, skriver han, och fortsätter:

”Vi som varnade för detta var tydligen inte alarmistiska. Tyvärr.”