– Tidigare fanns det lagstiftning som gjorde att man som utländsk medborgare inte kunde förvärva fastigheter i Sverige. Den lagstiftningen finns inte längre, säger Säkerhetspolischefen Charlotte von Essen.

Utländska medborgare får i dag köpa fastigheter var som helst i Sverige, inklusive tätt intill militärens skyddsområden.

Nyligen avslöjade Expressen att en rysk affärsman med kopplingar till den ryska staten sedan några år tillbaka äger en strandtomt mycket nära försvarets anläggning på Muskö i Stockholms skärgård. Med fri utsikt över inloppet till den topphemliga örlogsbasen uppges ryssens innehav oroa svenska myndigheter.

Skatteverket anser att mannen har varit bosatt i Sverige länge och kräver honom nu på 200 miljoner kronor i skatt.

Säkerhetsrisker upptäcks inte

Hur många ryska medborgare som äger fastigheter i Sverige finns det inga offentliga register om. Sverige har – till skillnad från till exempel Finland – ingen lag som reglerar utländska köp av fastigheter, och Lantmäteriet registrerar inte fastighetsägande efter medborgarskap.

Att denna information saknas kan innebära att säkerhetsrisker inte upptäcks, enligt Oscar Almén, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Om det är så att personerna som äger fastigheterna eller marken samarbetar med ryska staten skulle de eventuellt kunna lämna information och genomföra krigsförberedande handlingar, säger han.

När hans och hans kollegor nyligen granskade ryskt ägande i Sverige identifierade man 157 ryska medborgare som äger 247 fastigheter i landet. Några enstaka ligger nära civila flygplatser.

Siffrorna omfattar dock endast ryska medborgare som bor i Ryssland, och sannolikt är det ryska ägandet betydligt större, enligt Almén. Han framhåller samtidigt att ryskt medborgarskap inte automatiskt innebär en säkerhetsrisk – och att det också kan finnas personer kopplade till ryska staten som inte har ryskt medborgarskap.

Hamn och helikopterplatta

I Finland har antalet fastigheter köpta av ryssar ökat dramatiskt. 2021 gavs över 200 tillstånd, en ökning med nästan 75 procent jämfört med året före. Ökningen fortsatte under 2022, men inte i samma takt enligt försvarsministeriet.

Ett uppmärksammat fall är den ryske affärsman som under en rad år köpte flera tomter i skärgården utanför Åbo. Flera hus var stora nog för inkvarteringsverksamhet och var därtill rustade med stora bryggor som mer påminde om hamnar, samt helikopterplattor. 2018 stormades skärgårdsöarna i en jätteoperation med finsk elitpolis, kustbevakning och militär.

Försvarsministeriet har också stoppat ryska fastighetsaffärer. Så sent som i december sade man nej när ryska köpare ville ta över ett tidigare äldreboende i närheten av garnisonen i Niinisalo. Bedömningen var att fastigheten skulle kunna komma att användas på ett sätt som försvårar för landets försvar.

Sedan årsskiftet har Finland skärpt lagstiftningen ytterligare för att kunna stoppa utländska fastighetsaffärer om ägandet anses hota den nationella säkerheten.

Men i Sverige dröjer en motsvarande lag.

Utredning begravdes

2019 föreslog en statlig utredning att staten ska kunna granska och ytterst förbjuda försäljning och uthyrning av strategiskt viktiga fastigheter, hamnar och flygplatser.

Juridiken är dock komplicerad och i somras fick en särskild utredare ett nytt uppdrag att föreslå hur ett statligt kontrollsystem kan utformas. Förslaget ska presenteras i februari nästa år.

– Det är en lagstiftning som vi har tyckt att det finns behov av, säger Säpochef Charlotte von Essen.

– När det gäller fastigheter i områden där man bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska man kunna göra en bedömning av om ett förvärv skulle kunna hota Sveriges säkerhet.

Säpo skulle i det arbetet kunna vara en aktör att samråda med, säger hon.

Avlyssnade mejl

Utöver Ryssland har Säpo pekat ut Kina och Iran som stora säkerhetshot mot Sverige.

TT: Lagen finns inte på plats än – hur bevakar ni fientligt inställda länder som köper fastigheter i Sverige under tiden?

– Vi kan inte förhindra fastighetsförvärvet, men vad vi gör i övrigt det är inga detaljer som jag kan prata om, säger Charlotte von Essen.

I fallet med den ryske affärsmannen på Muskö framgår det enligt Expressen att Skatteverket i sin utredning ”tagit del av” mannens mejlkonversationer. Hur det gått till svarar man inte på.