Sedan pratroboten ChatGPT släpptes i slutet av förra året har det surrats om hur AI, artificiell intelligens, kommer att bli nästa stora tekniska revolution efter internet. Riktigt hur omvälvande är svårt att sia om, men säkert är att många yrken kommer att förändras eller försvinna. Och hur vet man om inte ens elever har låtit en chatrobot göra deras skoluppgifter?

Vad är AI-robot?

AI-hjälpmedel är teknologier som använder sig av algoritmer och maskininlärning för att utföra uppgifter som tidigare krävde mänsklig intelligens. AI kallas även för maskinintelligens och försöker efterlikna människors kognitiva förmågor som att lära sig av tidigare erfarenheter, lösa problem, förstå naturligt språk och ta in information. Idén av tänkande maskiner är inte ny, redan de gamla grekerna filosoferade kring begreppet, men det är först med kraftfullare datorer som det har blivit möjligt i praktiken.

1950 ställde den brittiske matematikern Alan Turing sig frågan om maskiner kan tänka och utformade ett sorts prov som har blivit känt som Turingtestet. Det går ut på att kunna avgöra om den man konverserar med är en människa eller maskin. Om man inte kan göra skillnad uppfylls kriteriet för mänsklig intelligens. Snart kan vi vara där med de nya kraftfulla chatrobotarna.

Pratrobotarna anfaller

Chatbotar, eller pratbotar, är programvara som är utformad för att kommunicera med människor via textbaserade kanaler som chatt, mejl eller sociala medier. De använder sig av tekniker som naturlig språkbehandling och maskininlärning för att förstå och svara på frågor och förfrågningar från användaren. Chatbotar kan användas inom ett brett spektrum av branscher, som kundtjänst, e-handel, bank och finans, och hälsa.

Man brukar tala om två olika typer av chattbotar, regelbaserade och AI-baserade. Regelstyrda chattbotar är programmerade med fasta regler och svarsalternativ som matchar användarens fråga. AI-baserade chatbotar å andra sidan använder sig av maskininlärning för att förstå och anpassa sig till användarens språk och preferenser med tiden. ChatGPT är skapad av företaget OpenAI som har ett nära samarbete med jätten Microsoft.

Du kan använda den eller andra chatbotar till att skriva texter, berättelser, poesi, ansökningsbrev eller arbeta fram kontrakt. Det är en kraftfull chatbot vars potentiella användningsområden hela tiden utvecklas, men den är idag särskilt duktig på att skriva programkod. Den har utvecklats på så sätt att den har lärt sig av redan befintligt material på internet, men den version som finns tillgänglig idag är inte online, utan materialet den bygger på är från 2021. Det är fullt möjligt att vi snart har ersatt vanliga googlesökningar med verktyg som ChatGPT.

Andra AI-program

Förutom chatrobotar finns redan idag AI som kan skapa bilder, illustrationer och konst. Här har utvecklingen kommit så pass långt att det går att via en textdialog med AI skapa bilder utan att själv bidra med eget material. Bland de mer kända programmen är Midjourney, DALL-E, Jasper Art, Pixray och Nightcafe. Bild och konst-AI har tränats på de redan existerande bilder som finns på internet och i databaser. Det går alltså att be AI att härma en viss sorts still eller artist, även om resultatet inte alltid blir klockrent ännu. I bildexmeplet har en person bett AI att ta fram en bild där vi ser en ko bortföras av ett ufo gjord i en stil från 1960-talet. Greppet att öva på aktiva konstnärers verk har kritiserats då dessa inte får någon ersättning eller har kontroll över den AI-skapade produkten. Bland annat har nyligen tre amerikanska konstnärer lämnat in stämningsansökningar mot olika AI-baserade konsttjänster.

We are the robots

När den tyska musikgruppen Kraftwerk sjöng om robotar på 1970-talet var det få som trodde att det en dag är vi som kommer att lyssna på robotmusik. Men där är vi alltså redan nu. Det går att få AI-robotar att ta fram nyskriven musik i vilken stil man själv önskar. AI kan mixa Chopin med heavy metal, eller så kan man be AI att ackompanjera en text man själv har skrivit. Musikprogrammen har namn som Soundraw, Boomy och Jukebox.

Faror med AI

Även om människor kommer att behövas för att kontrollera och styra AI kommer arbetsprocessen att gå så pass mycket fortare att antalet anställda kan komma att reduceras. När man ställer frågan om faror med AI till ChatGPT tar den själv upp ett antal punkter:

– Automatisering av arbeten kan leda till arbetslöshet och förlust av mänskliga färdigheter.

– AI-system kan fatta oetiska eller skadliga beslut om de tränas på oetiska eller felaktiga data.

– AI kan användas för övervakning och kontroll, bland annat genom röst- och ansiktsigenkänning, vilket kan underminera mänskliga rättigheter och friheter.

– AI kan användas för att sprida desinformationskampanjer och manipulera medborgarnas åsikter, vilket kan påverka val och politiska beslut.

– Utvecklingen av AI kan skapa en klyfta mellan länder och individer som har tillgång till teknologin och dem som inte har det.

Efter lanseringen av ChatGPT har studenter använt den till att skriva essäer och uppsatser, vilket har startat en debatt både i Sverige och internationellt om hur skolor i framtiden ska kunna hålla examineringar utan att eleverna fuskar med hjälp av AI. Ett annat problem är att AI fortfarande är långt ifrån utan fel och ger fel svar eller information.