Myndigheten pekar bland annat på att det saknas kunskap om i vilken utsträckning missförhållanden eller vårdskador faktiskt förekommer – något som behöver kartläggas, enligt Riksrevisionen. Dessutom saknas insikt om hur mycket den här typen av brister kostar samhället.

– Det ger regering och myndigheter sämre underlag för att veta vilka åtgärder de ska vidta och om åtgärderna ger resultat, säger Olof Widmark, projektledare för granskningen.

Saknas kultur

Riksrevisionen har undersökt hur väl statens arbete med att förhindra vårdskador och missförhållanden inom äldrevård och omsorg fungerar. Den sedan tidigare kända underrapporteringen av allvarliga vårdskador och missförhållanden leder bland annat till att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) inte nås av brister som finns. Det finns då en risk för att tillsyner inte riktas dit de verkliga problemen finns.

– Det gör också att allmänheten inte får insyn i brister inom vård och omsorg, vilket är en viktig funktion med verksamheternas anmälningar, säger Olof Widmark.

Att anmälningar till Ivo inte görs kan bero på flera saker: brist på kunskap men även rädsla för konsekvenser. Myndigheten pekar även på att det inom vårdverksamheter kan saknas en ”kvalitets- och patientsäkerhetskultur”.

– Det kvävs en viss styrka för att anmäla sig själv, säger Olof Widmark.

Fakta: Stärkt styrning av omsorg

Utifrån sin granskning rekommenderar Riksrevisionen bland annat:
– regeringen att stärka den nationella styrningen av kvalitet i omsorgen av äldre.
– Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) att stärka kvaliteten i handläggningen av lex Maria- och lex Sarah-ärenden.
– Socialstyrelsen att kartlägga förekomsten av missförhållanden.
Källa: Riksrevisionen

"Svåra förutsättningar"

Socialstyrelsen tog för några år sedan, på regeringens uppdrag, fram en nationell handlingsplan för att stärka patientsäkerheten. Den är en bra utgångspunkt för att förhindra vårdskador, enligt Riksrevisionen.

– Men det saknas motsvarande styrning inom omsorgen, säger Olof Widmark.

Myndigheten anser också att regeringen och Socialstyrelsen behöver prioritera just den kommunala vården i sitt patientsäkerhetsarbete. Kommunerna, som ansvarar för vården av äldre, har inte kommit lika långt i det arbetet som regionerna.

– Det vi ser är att man generellt inom vården och omsorgen av äldre har svåra förutsättningar, exempelvis brist på personal och medicinsk kompetens och det gör det svårare för verksamheterna att upptäcka vårdskador och missförhållanden. Samtidigt har de ett ansvar. Vårdskador och missförhållanden kan ha stora konsekvenser för dem som drabbas.

Stärka individen

I ett led att stärka patientsäkerheten är det också viktigt att stärka rätten till information för den som drabbas av en vårdskada eller utsätts för missförhållanden.

– Och att kunna ge sin syn på händelsen. I dag är det inte obligatoriskt att informera enskilda eller deras närstående om missförhållanden, säger Olof Widmark.

TT: Hur ser förutsättningarna ut för att få bukt med de brister kring vårdskador och missförhållanden som ni pekar på?

– Det går alltid att bli bättre, hur mycket är svårt att säga. Det finns utvecklingspotential, säger Olof Widmark.