Det stärker den trend som pågått sedan slutet av 1970-talet där lönernas andel av förädlingsvärdet har sjunkit och företagsvinsternas andel har ökat, skriver SCB.

Löneandelen var som högst 1978 men har därefter minskat

De nominella lönerna har dock ökat i samma takt som företagens bärkraft under perioden 1951–2022. 

Bärkraften är arbetsgivares utrymme att tillgodose löneökningar utan att försämra sin konkurrenskraft.

Även i resten av världen har löneandelen av förädlingsvärdet minskat sedan 1970-talet.

Asien lägst löneandel

År 1970 var löneandelen 61 procent och 2019 var den 54 procent. Trenden är densamma i alla världsdelar.

Under hela tidsperioden har Asien lägst löneandel.

Samtidigt har produktiviteten i världen i genomsnitt ökat med 1,7 procent per år. Om 1980-talet kännetecknades av en låg produktivitetsökning, i genomsnitt 0,7 procent per år, präglades perioden 2000–2019 av en historiskt hög produktivitet.

Då var ökningen hela 2,1 procent per år. Den senaste perioden har också utmärkts av ökad frihandel och globalt samarbete, skriver SCB i sin rapport.

Produktiviteten i den svenska ekonomin ökade med i genomsnitt 2,2 procent per år 1951–2022.