– Det är jättetydligt att det man (läs: regeringen) tycker att vi ska minska på är bidragsfördelning till civilsamhället, säger Jämtin till TT om vad som sägs i regeringens riktlinjer för Sida för 2023.

När regeringen genom bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) dagarna före jul presenterade regleringsbrevet för Sida var budskapet:

Fokus ska vara på Ukraina och bistånd ska generellt riktas in för att främja handel, entreprenörskap och näringsliv. Humanitärt bistånd går först.

Kapar anslag

Den största neddragningen, i procent räknat, ber regeringen Sida att göra i strategin för kommunikation och information som infördes 2016. Till allra största delen handlar det om pengar till program som organisationer i civilsamhället driver.

Förra året fanns 155 miljoner anslaget och drygt 100 av dem betalades ut. Nu sänks anslaget till 20 miljoner.

– Vi vill se fler matpaket och färre konferenser, har Johan Forssell sagt till TT om hur regeringen prioriterar.

Nu har de berörda fått ett första besked i ett brev från Sida, som TT tagit del av, om vad de kan vänta sig för pengar i år för program inom information och kommunikation. Bland aktörerna finns allt från sådana som ForumCiv, Olof Palmes internationella center, fackens biståndsaktör Union to Union till Civil Rights Defenders, Missionsrådet, Afrikagrupperna och Diakonia.

Det handlar om medel som gått till verksamhet i Sverige, enligt Sida.

– Det krassa beskedet är det finns nästan inga pengar att fördela, säger Torbjörn Pettersson, avdelningschef på Sida.

De som fick pengar 2022 kan räkna med runt 8 procent, mindre en tiondel av tilldelningen 2022. Men Sida ska prioritera.

– Regeringen är väldigt tydliga med att det inte ska drabba publicistisk verksamhet, oberoende granskning och transparens, säger Pettersson som räknar med att kunna ge definitiva besked om tilldelning i slutet av januari.

Det värsta

ForumCiv (tidigare Forum Syd) fick förra året 28 miljoner, alltså betydligt mer än vad som nu finns totalt.

– Vi har förhoppningar om utfasning men kan inte räkna med det. Vi får ställa in oss på det värsta, att vi inte kan vidareförmedla några pengar till organisationsprojekten som vi har, säger Anna Stenvinkel, generalsekreterare på ForumCiv.

ForumCIV fördelar pengar till ett 40-tal projekt, vilket också innebär finansiering av uppemot 30 tjänster.

– Det är jättebra att vi bygger upp Ukraina och satsar på humanitärt bistånd. Men det andra behövs också, man skulle ha ökat budgeten i stället, säger Stenvinkel.

Vill reformera

Johan Forssell har beskrivit den nya budgeten för biståndet och riktlinjerna som det första steget i en stor reformering av biståndet. Regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna överger målet om att biståndet ska vara 1 procent av BNI.

För 2023 ligger biståndsramen ligger kvar på 2022 års nivå på 56 miljarder, den skrivs inte upp.

– Givet att vi sköter oss kan vi nog räkna med att budgeten ligger på den här nivån i tre år framåt, det ger en långsiktighet, säger Carin Jämtin.

Av ramen har Sida knappt 24 miljarder att använda i biståndsarbetet, och ytterligare nästan lika mycket att betala ut till, bland annat en rad FN-organ. Om man tar hänsyn till att S-regeringen räknade av flera miljarder för mottagning av Ukrainaflyktingar förra året blir anslaget för Sida i princip detsamma i år. Minskningen med 4 miljarder ligger kvar.

– Vi har försökt rulla verksamheten framåt men nu kommer vi att behöva avsluta verksamhet. Det handlar om forskning, information och några länder har fått ett tydligt tak, säger Jämtin.

Kommer mera

Men stora förändringar kan komma framöver. Jämtin framhåller att Sida har fått flera uppdrag från regeringen som innebär redovisning av verksamheten som bedrivs.

– Vad det sedan leder till får vi se, säger hon.

Det är redan klart att Ukraina kommer att bli Sveriges ojämförligt största biståndsland, enligt Carin Jämtin. Den 15 februari ska Sida återrapportera ett stort uppdrag om vad som görs inom bistånd i Ukraina idag. Det ska vara en analys av hur samhället i Ukraina kan stärkas demokratiskt, ekonomiskt och miljömässigt de närmaste åren.

– Det blir en helt ny strategi, säger Jämtin.