I sitt yttrande säger sig Lagrådet ha förståelse för att lagförslag ibland kan behöva tas fram på kort tid.

”Hanteringen i det här fallet utmanar emellertid den ordning som bör följas om nya lagar ska hålla en tillräckligt hög standard”, står det i yttrandet.

Lagrådet fortsätter:

”Det är ingen överdrift att säga att den korta beredningstiden har påverkat kvaliteten på lagstiftningsprodukten.”

Lagrådet är också kritisk till att det berörda departementet inte svarat på alla de synpunkter och förslag som Lagrådet framfört vid en muntlig föredragning.

”Att man från departementets sida har begränsat sina svar på Lagrådets i samband med föredragningen lämnade synpunkter och förslag till justeringar gör inte saken bättre. Tvärtom är förfarandet ägnat att försämra det sakliga utfallet av lagrådsgranskningen”.

Lagrådet utgår från att bristen på återkoppling är en ”singularitet”.

Rådet tycker också att det är konstigt att regleringen om elstödet är uppdelat i en förordning och i en lag, där tillämpningen av lagen är beroende av vad som står i förordningen. Det är ”typiskt sett inte någon god ordning”, står det i yttrandet.

Rent framställningsmässigt har regeringens lagrådsremiss, enligt lagrådsjuristerna, ”en ganska stor utvecklingspotential.”

När det gäller när lagen om elstöd för företag ska träda i kraft saknas det någon information för att resonemanget ska bli begripligt, påpekar rådet.

Trots alla invändningar anser sig Lagrådet dock inte ha tillräckliga skäl för att avstyrka förslaget.