”Vi kommer att titta både på Trafikverkets arbete med att ta fram ett planförslag och på regeringens arbete med att bestämma vilka åtgärder som ska ingå”, säger riksrevisor Helena Lindberg på myndighetens hemsida.

Riksrevisionen tar bland annat avstamp i Trafikverkets beräkningar om att åtgärderna i den nuvarande planen i genomsnitt bara ger 70 kronor tillbaka i samhällsekonomisk nytta per 100 satsade kronor. Samtidigt har ett antal samhällsekonomiskt mycket lönsamma nya vägar och järnvägar enligt revisionen valts bort.

De negativa klimateffekterna av själva byggandet bedöms också bli betydligt större än minskningarna som åtgärderna inom nuvarande nationell plan ska ge. Även effekterna på trafiksäkerheten bedöms vara små.

Syftet med Riksrevisionens granskning är att undersöka om infrastruktursatsningarna ”effektivt bidrar till att de transportpolitiska målen nås”. Granskningen, som väntas vara klar i december, omfattar de nationella planer som fastställts 2014, 2018 och 2022.

Fakta: Nationell plan 2022–2033

• Statens satsningar på järnvägar, vägar och annan infrastruktur finns samlad i den nationella planen för transportinfrastruktur.
• Den nationella plan för åren 2022–2033 omfattar 799 miljarder kronor. Av detta går 437 miljarder till investeringar i exempelvis järnväg och väg, medan resten går till så kallade vidmakthållande åtgärder i form av reparationer och underhåll.
• Trafikverket är den myndighet som tar fram underlag och förslag. Regeringen fattar sedan beslut.

Källa: Den nationella infrastrukturplanen för 2022–2033