På torsdag kan en tänkt hörnpelare i EU:s gröna giv falla – eller klara sig igenom ett nålsöga. Pascal Enfin som leder den liberala partigruppen slåss för att baxa igenom lagen, men kan inte räkna med något stöd från sin svenska kollega Emma Wiesner (C). Även från högergruppen EPP rapporteras det om avhopp från partigruppslinjen.
Tonläget håller på att skruvas upp rejält inför en omröstning i EU-parlamentets miljöutskott på torsdag som väntas få stora konsekvenser oavsett utslag. Det gäller den naturvårdslag kommissionen lagt förslag om som ska tvinga medlemsländerna att göra insatser för den biologiska mångfalden. Lagen motiveras med att en tidigare strategi för att rädda den biologiska mångfalden gått bet och därmed också EU:s internationella åtaganden, vad gällde Aichimålen för biologisk mångfald som antogs 2010.
Kommissionens förhoppning är att en skarp lagstiftning ska garantera att det nu blir verkstad för att ge substans till vad EU åtagit sig i det nya globala naturavtal som slöts i Montreal i december – att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Men sedan en tid tillbaka står det klart att lagen riskerar att falla när det ska upp till omröstning på torsdag.
Flera bryter mot partigruppslinjen
Förhandlingarna om ändringsförslag har varit stormiga och nyligen meddelade EPP som samlar högerpartier som svenska Kristdemokraterna och Moderaterna, att de lägger fram ett förslag om att avvisa lagförslaget helt och hållet. Enligt uppgifter i Bryssel hotas den som avviker mot partigruppslinjen med repressalier, något som inte har hindrat den tjeckiska konservativa ledamoten Stanislav Polcak att på Twitter annonsera att han går emot partigruppslinjen – och stödjer lagstiftningen.
”Jag är övertygad om att vårt samhälles välstånd går hand i hand med miljöns kvalitet”, skriver han.
Tungan på vågen väntas den liberala gruppen Renew bli som har en stark förespråkare för lagen i partigruppens ledare Pascal Enfin.
”Vår livsmedelstrygghet är beroende av att skydda naturen från att kollapsa. Ändå går högern och extremhögern samman mot naturrestaureringslagen,” twittrar han under tisdagen.
Emma Wiesner (C) går hårt åt S och L
Men inte heller han kan räkna med stöd från alla ledamöter i partigruppen. Enligt uppgifter till Financial times är nästan en tredjedel av gruppens ledamöter i parlamentet emot lagstiftningen. En av dem är den svenska EU-parlamentarikern Emma Wiesner från Centerpartiet. Hennes invändningar är flera och håller ett högt tonläge. Den största bristen med lagen, menar hon, är att den har en ”one size fits-all” syn vad gäller mål, definitioner och ambitioner, skriver hon i en kommentar.
”Jag vill veta hur Socialdemokraternas Helené Fritzon och Liberalernas Karin Karlsbro rättfärdigar att rösta för ett förslag som hotar tusentals industrijobb, nästintill upphäver äganderätten och kommer kosta svenska skattebetalare nästan 10 miljarder varje år? För mig är det helt oförståeligt.
Vi behöver göra mycket mer för att stärka den biologiska mångfalden och naturen men det här lagförslaget är inte rätt sätt att göra det”.
Istället vill Emma Wiesner skicka tillbaka lagförslaget till EU-kommissionen.
”Det är enorma arealer skogsmark, jordbruksmark, betesmarker, parkmarker och våtmarker vi pratar om här, utan att nämna äganderätt och lokalt inflytande mer än pliktskyldigt”.
Men att kommissionen skulle arbeta om förslaget är något som vice ordförande Frans Timmerman uteslutit, med eftertryck.
”Kommissionen kommer inte att komma med något nytt förslag, det ska man ha kristallklart för sig”, sa han nyligen inför EU-parlamentets jordbruksutskott rapporterar Euractive.
Den socialdemokratiska parlamentarikern Heléne Fritzon säger i en kommentar att det sprids en felaktig bild av förslaget.
– Det förslag som nu ligger på bordet i miljöutskottet är en kraftigt reviderad och förbättrad lagtext jämfört med EU-kommissionens förslag. Referensvärdena om 70 år tillbaka i tiden är sedan länge struken. Definitionen som ligger till grund för kommunernas ansvar är utformad efter svenska förhållanden. Vi har flexibilitet mellan vilka habitat som ska återställas så att jordbruket inte hotas och medlemsländerna själva bestämmer över sina restaureringsplaner. Vi har tagit ansvar för att förhandla fram stora förändringar i ett viktigt förslag som var utmanande och gjort att vi kan ta ansvar för klimatet och miljön.
Intresseorganisationer, så som Lantbrukarnas riksförbund och Skogsindustrierna har riktat skarp kritik mot förordningen. Däremot har andra, som miljöorganisationer och en rad tunga företag, däribland Ikea, Néstle och Unilever, uttryckt stöd för lagstiftningen.
Även Miljöpartiets EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP) stödjer lagstiftningen och håller inte med Emma Wiesner kritik om att lagförslaget skulle ha en ”one fits all approach”.
– Det skulle jag vilja säga är skrämselpropaganda, lagförslaget är väldigt flexibelt, i slutändan är det upp till medlemsstaterna själva att planera vad det är som ska återställas.
Han menar också att jobb kommer att skapas genom att skogen blir mer värdefull. Men också att lagstiftningen krävs för att möta upp mot det som man kom överens om på Cop15 i Montreal (då det globala naturavtalet slöts).
– Annars blir det bara tomma ord. Det är inte det ledarskap vi behöver ha, säger han.
Artikeln har uppdaterats med en kommentar från Heléne Fritzon (S). Syre söker Karin Karlsbro (L) för en kommentar.
Vinner den konservativa gruppen EPP stöd för sitt förslag om att avvisa lagförslaget helt och hållet skickas det vidare för avgörande i samband med att EU-parlamentet samlas i juli. Då kan ledamöterna antingen rösta för att bekräfta avslaget – eller skicka tillbaka det till miljöutskottet.
Läs mer: Svensk protest när EU vill återställa natur: ”Mycket riskabel politik”
