Startsida - Nyheter

Radar · Morgonkollen

Lisbeth, 80, på ”gettolistan” – måste flytta

Lisbeth Saugmann framför seniorkollektivet.

Lisbeth Saugmann, 80 år, har bott i ett seniorkollektiv i det danska ”gettot” Mjølnerparken i elva år. Nu ska hon tvångsflyttas. Beslutet är en del av Danmarks försök att bekämpa gängkriminalitet och parallellsamhällen.

En illröd grävmaskin står vänd mot Lisbet Saugmanns fönster som vetter ut mot trädgården.

I somras var platsen fylld av grönska, en plats för många boende, med ursprung i både Danmark och Mellanöstern. Nu liknar trädgården en byggarbetsplats som väntar på att fyllas med nytt liv.

– Jag bor ju mitt i ”gettot” och har alltid älskat det. Vi är människor från flera olika länder som pratar med varandra, grillar tillsammans och hjälper varandra – speciellt nu när det är många som inte vill flytta, säger hon och fortsätter:

– Några som bor här och som inte pratar så bra danska, förstår inte varför de ska flytta. Jag pratade med en kvinna för ett tag sedan som sade: ”Jag tänker inte flytta, mina barn är inte kriminella, vi trivs här och jag vill inte att barnen ska byta skola.”

Det seniorkollektiv som Lisbeth Saugmann bor i ligger i Mjølnerparken, en kvart från centrala Köpenhamn. Foto: Johan Nilsson/TT

Drabbar alla, skapar oro

Men varken hon eller Lisbeth Saugmann har något val. Mjølnerparken är med på den danska regeringens ”gettolista”, vilket innebär att andelen bostäder i allmännyttan i området ska reduceras med 60 procent.

– Det drabbar alla som bor i området även om du som enskild person inte uppfyller ”gettokraven”, säger Helle Lykke Nielsen, forskare vid Syddansk universitet.

Hon har framför allt undersökt hur invånare i ”gettot” Vollsmose i Odense påverkats av fastighetsägarens beslut att riva bostäder.

– Ett genomgående problem är att man inte alltid har kunnat erbjuda nya bostäder till en motsvarande hyra. Några som har fått nya bostäder i attraktiva områden är nöjda, andra som inte vill flytta är mindre nöjda och känner sig tvångsförflyttade. Det man ska komma ihåg är att de rycks upp från ett sammanhang.

Enligt Helle Lykke Nielsen innebär det ofta oro och stress för invånarna.

– Många fick veta att de hamnat på ”gettolistan” för flera år sedan och har därefter inte vetat vad som ska hända. Flera år senare finns det fortfarande personer som inte vet var de ska flytta.

Lisbeth Saugmann, 80 år, har bott i ett seniorkollektiv i det danska ”gettot” Mjølnerparken i elva år. Foto: Johan Nilsson/TT

Stannar och kämpar

Lisbeth Saugmann är en av dem. Seniorkollektivets kontrakt har sagts upp från den 3 april eftersom byggnaden har sålts och står inför en omfattande renovering. Nyligen skickade Saugmann in en överklagan av beslutet.

Det innebär också att hon inte har skrivit upp sig på fastighetsägarens lista för erbjudanden om en ny bostad i ett annat område.

– Några har redan valt att flytta och blivit erbjudna nya bostäder. Vi som bor här i seniorkollektivet är ju rätt gamla och alla kan inte leva med den otryggheten som det innebär att bo kvar, säger Lisbeth Saugmann.

Själv har hon valt att kämpa in i det sista. Tillsammans med andra i seniorkollektivet har hon skrivit debattartiklar och protesterat mot beslutet.

Vill bo tillsammans

Även om många förknippar Mjølnerparken med otrygghet och hög kriminalitet menar Lisbeth Saugmann att de flesta förstår varför hon vill stanna. Det handlar både om den gemenskap som seniorkollektivet och övriga invånare erbjuder, och det centrala läget.

Från bostaden tar det bara en kvart att åka in till centrala Köpenhamn. På senare år har Mjølnerparken börjat fyllas med trendiga barer och caféer. Ett par hundra meter från den röda grävskopan ligger en tvårumslägenhet ute till försäljning för närmare fyra miljoner svenska kronor.

– Vi som bor kvar i kollektivet försöker hitta ett boende till samma i hyra där vi kan fortsätta att bo tillsammans. Men jag tror tyvärr att det slutar med att vi måste flytta från Mjølnerparken och hitta nya boenden var för sig, säger Lisbeth Saugmann.

Fakta: Gettolistan i Danmark

2018 röstade en bred majoritet i det danska Folketinget för ”gettopaketet” med en rad åtgärder för att bekämpa gängkriminalitet och parallellsamhällen.

En av åtgärderna innebär att områden hamnar på en lista över parallellsamhällen om invånarna inte uppfyller ett antal kriterier. Det handlar till exempel om etnisk härkomst, inkomst, utbildningsnivå och belastningsregister.

Om området finns kvar på listan efter fyra år verkställs ett krav om att andelen allmännyttiga bostäder ska reduceras med 60 procent.

Kravet går att uppfylla antingen genom att riva bostäderna, omvandla bostäderna till ungdomsbostäder och ålderdomshem eller sälja till fastigheterna till privata ägare.

2021 togs ordet ”getto” bort från listan över utsatta områden. Ordet har italienskt ursprung, från områden där diskriminerade judar bodde, och har efter andra världskriget fått en negativ klang. I stället heter platserna på listan ”omvandlingsområden”, ”parallellsamhällen” och ”utsatta områden”. Listan har kritiserats för att peka ut och stigmatisera invånare i områdena.

Källor: Danmarks branschorganisation för allmännyttiga bostäder, regeringen.dk

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV