När lokaltidningar beskrev pigghajsfisket på västkusten under 1960-talet, vände sig reportrarna mot att beskriva det som en sport – ”det var för enkelt att få napp”.

– De skrev att det var de med störst armmuskler som vann och det var ju inte så det var tänkt, har Ingemar Alenäs som var en av sportfiskarna på 1960-talet tidigare berättat för Syre.

Men det gick utför. Industrifiskets fångster låg på tiotusentals ton och hajen, vars honor blir könsmogna först vid 12-13 år och bär sina ungar 18 till 24 månader, blev med tiden så utfiskad att den idag är klassad som akut utrotningshotad av Artdatabanken.

2010 drog länderna runt Nordostatlanten i nödbromsen och förbjöd fisket. De senaste åren har endast bifångst på upp till 2 400 ton kunnat ske utan att arten skulle minska, enligt Internationella havsforskningsrådet. Men nu låter det annorlunda. Efter en reviderad bedömning, där hajen anses återhämta sig snabbare än vad man tidigare trott, kan nu runt 17 000 ton fiskas enligt forskarna i rådet, utifrån principen om maximal hållbar avkastning (MSY). Det vill säga hur mycket beståndet kan fiskas – utan att det utarmas, samtidigt som det ska utvecklas hållbart.

”Jag får ont i magen av det här”

Politiker runt Nordostatlanten har också med rådet i ryggen tagit beslut om att yrkesfiskare får fiska pigghaj igen, från och med i år. EU och Storbritannien delar på en kvot på sammanlagt 15 400 ton, vilket innebär att övriga kuststater kan använda 1 900 ton om de ska ligga i linje med rådet. Norge som tidigare tillåtit bifångst och som nu också öppnar upp för direktfiske har inte satt någon gräns men kan införa en strängare reglering om uttaget skulle bli för högt, berättar man för Syre.

– Men de sista åren har vi inte varit i närheten av ett uttag som närmar sig kvotrådet från ICES, säger Emil Bremnes, kommunikationsrådgivare på norska Näringsdepartementet, till Syre.

Besluten om att öppna hajfisket har välkomnats av yrkesfiskare och sportfiskare som i flera år vittnat om att hajen kommit tillbaka och klagat på att den tar fisk – och förstör redskap. Men Mikael Svensson som arbetar med fiskar vid SLU Artdatabanken tycker att det är för tidigt med ett riktat fiske av hajen, som ännu är klassad som akut hotad i Sverige.

– Jag får ont i magen av det här, jag tycker att det är för tidigt. Att direkt ta ut MSY för en art som blir könsmogen först vid 12-13 års ålder, det är jättesvårt säger han och fortsätter:

– Varför inte ha is i magen och vänta några år? Om man börjar fiska så fort man har positiva signaler, då är inte motståndskraften i systemet så stor och risken för överfiske blir större.

”Inget snack om att beståndet är utfiskat”

Han pekar bland annat på att ICES har haft fel förut. Men också att rådet förvisso innebär att hajen återhämtat sig snabbt – men att de stora årskullar som bidragit till att få biomassan att öka, ännu inte blivit könsmogna. Av ICES bedömning framgår också att det finns stora osäkerheter kring hur stort beståndet egentligen är.

– I värsta fall ligger det på 400 000 ton, i bästa fall 700 000 ton, säger Mikael Svensson.

ICES bästa bedömning ligger på 540 000 ton, runt hälften av nivån som var åren från förra sekelskiftet fram till 1960-talet.

– Så det är inget snack om att beståndet fortfarande är utfiskat, säger Mikael Svensson.

Även WWF i Norge kritiska

De regler som ska få fiskarna att undvika stora honor – tror han också kan bli svåra att följa. Även Fredrik Myhre, hajexpert på norska WWF är kritisk. Istället för att som nu öppna ett direktfiske, hade han velat se mer forskning för att förbättra bilden av hur mycket pigghaj det finns i havet. De kvoter som Norge och Sverige kan använda skulle kunna annulleras för att återuppbygga beståndet, menar han.

– Det är något Norge gjort i liknande situationer tidigare, till exempel när det gäller blåfenad tonfisk. Det är också minst lika relevant för Håbrand som i likhet med pigghaj är direkt utrotningshotad och som det varit snack om att sätta en egen fiskekvot på, säger Myhre.

Att Sverige och Norge nyligen ställt sig bakom det global naturavtal som förhandlades fram i Montreal i december, förpliktigar menar han vidare.

– Få saker är bättre än att forskarna nu tror att pigghajsbeståndet är i färd med att bygga upp sig själv i Nordostatlanten. Detta är en hajart som har kämpat länge på grund av stort överfiske tidigare. Det gör det extra viktigt att vi inte planerar för ett fiske som håller arten på en artificiellt låg nivå – eller ännu värre, gör den mer hotad igen.

”Kan ta nya beslut nästa år”

Men Martin Rydgren, utredare på Havs och vattenmyndigheten känner sig trygg med att det nyöppnade direktfisket inte ska hota beståndet igen, och att det faktum att både forskare och fiskare nu är överens om att hajen återhämtar sig, gör det lättare att förvalta arten.

– Att tillåta fisket kommer också ge vidare kunskap om hur mycket haj det finns och inget är ristat i sten. Om vi märker att det inte går som vi trodde, då kan vi ta nya beslut nästa år.

Läs mer:

Pigghajens farofyllda återkomst

Misstaget: Torskbestånd i västra Östersjön överskattades

Hundratusentals svenska läppfiskar körs levande till norska laxkassar