Det föddes färre barn under 2022 än åren innan. Dessutom var mödrarna äldre och oftare överviktiga, rapporterar Socialstyrelsen.
Förra året föddes cirka 105 670 barn. Det är ungefär åtta procent färre barn än året innan. Det visar Socialstyrelsens nya statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Myndigheten ger ingen förklaring till nedgången, men pekar på att mödrarna blir allt äldre.
Snittåldern för förstföderskor ökade till 29,8 år. I landet låg Stockholm högst med 31,2 år. Andelen mödrar över 40 ökade också, 4,8 procent av alla som födde barn var 40 år eller äldre.
Överviktiga mödrar
En annan tydlig trend är att de som skrivs in i mödravården oftare är överviktiga eller har obesitas, vilket innebär över 25 respektive 30 i BMI, ett index som mäter kroppsmassa. För trettio år sedan (1993) var det 26,5 procent som var överviktiga jämfört med 46,8 procent 2022.
Socialstyrelsen varnar för att ett högt BMI kan innebära högre risk för komplikationer under graviditet och förlossning, som exempelvis graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning och även för tidig förlossning eller kejsarsnitt.
– Det här är en utveckling som vi nu sett flera år i rad och som inte tycks avta. Eftersom högt BMI innebär risker för både mamma och barn ser vi behov av mer preventivt arbete i samhället, ökad kunskap bland vårdpersonal och insatser i mödravården, säger Anna Sandström, föredragande läkare på Socialstyrelsen och biträdande överläkare i obstetrik vid Karolinska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Dödfödda minskar
Kejsarsnitt har ökat de senaste åren från 17,9 procent 2020 till 19,1 procent 2022 av andelen barn som föds på det viset. Framförallt är det de akuta kejsarsnitten som har ökat. De planerade har också blivit fler vilket kan bero på sätesbjudning, tidigare livmoderoperationer eller medicinska åkommor hos modern eller barnet, inklusive havandeskapsförgiftning, skriver Socialstyrelsen. Det är främst i Stockholmsområdet och Sörmland där det utförs flest kejsarsnitt, över en femtedel.
En positiv utveckling är dock att andelen dödfödda barn fortsätter minska.
– Vården har länge arbetat med att identifiera riskgraviditeter och försöka minska andelen dödfödda barn så det här är en positiv utveckling, även om det behöver tolkas med viss försiktighet då handlar om mycket små tal. För att kunna dra slutsatser behövs fördjupade analyser och mer forskning på det här området, säger Anna Sandström.
Fler fakta från statistiken för 2022:
Andelen allvarliga bristningar, grad 3 och 4, har minskat under många år men ökade något bland förstföderskor mellan 2021 och 2022, från 4,6 till 4,8 procent.
Andelen induktioner/igångsättningar av förlossningar i vecka 41 varierade mellan regionerna, i Östergötland inducerades 2022 drygt 33 procent, i Dalarna knappt 68 procent. Även sett till andelen induktioner i vecka 37 och framåt varierar det mellan regionerna, från 20,9 procent i Östergötland till 34,3 i Västernorrland.
Andelen tonårsmödrar fortsatte att minska. 2022 utgjorde de 1,2 procent av förstföderskorna att jämföra med över 15 procent i början av 1970-talet.
Neonatal dödlighet, det vill säga när barnet dör inom 27 dagar efter förlossning, har de senaste åren legat på mellan 1,3 och 1,7 promille. 2022 låg den på 1,4 promille.
Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2022
