Den 3 december lägger Världshälsoorganisationen WHO ut en video på X med hälsoarbetare som under COP28 i Dubai beskriver hur klimatkrisen påverkar vår hälsa. Till videon skriver organisationen ”klimatförändringarna äventyrar vår hälsa och vårt välstånd”. Men det är långt ifrån ett enskilt inlägg – organisationen har i en rapport definierat klimatkrisen som det största hotet mot vår hälsa. Men från FHM som är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa, har det varit desto tystare om kopplingen mellan hur vi destabiliserar klimatet och vår hälsa, enligt Björn Paxling, psykolog och aktiv inom Extinction rebellion.

– De har inte i någon kanal skrivit ett ord om att klimatkrisen är ett allvarligt hot mot vår hälsa på det sätt som Världshälsoorganisationen har gjort mer än fem gånger på sociala medier bara i höst, säger han.

Under en längre tid har Extinction rebellion bedrivit en kampanj mot FHM för att få dem att bli tydligare i sin kommunikation.

– Vi skulle vilja att de till en början kallar till en presskonferens, på det sätt som vi såg att de gjorde under pandemin. Att de håller befolkningen informerad om vad forskningen visar, hur pass mycket klimatkrisen inverkar på liv och hälsa redan idag, säger Björn Paxling.

Syre: Vad skulle det göra för skillnad tror ni?

– De skulle ju kunna fungera som en form av ledstjärna för befolkningen, beslutsfattare och andra myndigheter. Att man ser att det är en expertmyndighet som vågar kommunicera vad forskningen visar.

SMHI är nationell kontaktpunkt för FN:s klimatpanel. Räcker inte det?

– SMHI gör ju ett helt hyggligt arbete med att informera om vad man klimatmässigt och meteorologiskt kan observera idag. Men det är inte SMHI:s uppgift att informera om hälsodimensionerna av klimatkrisen. Det hade vi velat se att vår expertmyndighet på området faktiskt talade om.

Trots flera påhälsningar har någon dialog inte skett med myndigheten – fram till idag, då chefer från myndigheten för första gången bjöd in till ett samtal. Det i samband med en aktion utanför myndigheten. Men även om de lyssnade, misstror Björn Paxling som var en av två aktivister som deltog i mötet, att det kommer att leda till någon förändring.

– Vi upplever att de på ett ganska skickligt politikermässigt sätt duckade frågan.

Lyfte anklagelse om tystnadskultur

I en artikel i DN i höstas vittnade flera anställda om att de tystats av ledningen, efter att de önskat att Folkhälsomyndigheten skulle tala mer om klimatkrisens hälsoeffekter. Men att det skulle varit ett sätt att tysta medarbetarna tillbakavisades av myndigheten. I tidningen bemöter Johan Kaarme, chef för avdelningen för smittskydd och hälsoskydd, också kritiken om att myndigheten inte tar klimatkrisen på allvar med att ”Folkhälsomyndigheten arbetar brett med kunskapsstöd, analys och uppföljning om klimatförändringens påverkan på hälsa.”

Björn Paxling passade under dagens möte på att fråga om den omvittnade tystnadskulturen på myndigheten blivit utredd.

– Då svarade de först att de har en pågående och livskraftig dialog så det var inget problem. Jag blev lite förvirrad för om det råder en tystnadskultur så är det ju svårt att ha en livskraftig dialog. Hur kan de veta det om de inte utrett de här allvarliga anklagelserna?