Forskare vid Hälsohögskolan i Jönköping och Karolinska institutet i Solna har följt personer i drygt 40 år för att undersöka hur arbetslivet påverkar både den fysiska men även den kognitiva hälsan.

– Det finns ganska många studier som tittar på effekter av arbetsmiljön här och nu. Vi är intresserade av det som händer i framtiden, vad som händer med de som jobbar nu och vad vi kan dra för lärdomar framåt i tiden, säger Ingemar Kåreholt, professor i gerontologi och projektledare för studien.

Negativt för män

Forskarna har bland annat undersökt individers styrka och rörlighet, men även bedömt deras kognitiva förmåga genom minnestester. Eftersom att man följt personer under lång tid finns tydliga bevis för att arbetsmiljön tidigare i livet påverkar hur man sedan mår som äldre, enligt Ingemar Kåreholt.

– En arbetsmiljö som är måttligt stressig men kopplad till möjlighet att styra sitt eget arbete – det är positivt. Men det får inte vara för stressigt.

Desto sämre är en arbetsmiljö som kanske inte är så stressig men där möjligheten att styra sitt arbete är liten. Det är speciellt negativt för män.

– Ännu lite sämre är att ha en stressig arbetsmiljö och inte kunna kontrollera sitt arbete. De som har haft en dålig arbetsmiljö på olika sätt tänker och fungerar i genomsnitt sämre som äldre.

Långsiktigt ansvar

Förhoppningen är att forskningen ska bli kunskap som kan användas av arbetsgivare, men även de som fattar beslut kring arbetsmiljöregler.

– Vi vet att det finns ett antal faktorer som är kopplade till hälsorisker i hög ålder och det är viktigt att man får uppmuntran, stöd, att arbetet fördelas rättvist och att man har arbetsuppgifter som man klarar av, säger Ingemar Kåreholt.

Han betonar:

– Arbetsgivarens ansvar i dag handlar inte bara om att tänka på den egna produktionen. De anställda som man har nu har man också ett ansvar för hur de mår om 20, 30 kanske 40 år.