Många problem skulle lösas med basinkomst – globalt, på samhällsnivå och i människors individuella liv. Det kan bli en viktig del av en nödvändig samhällsförändring, skriver Gunnar Brundin, Leia Nordin, Jan Jäger, Patrik Opacic och Paula Dahlberg.
Partiet Vändpunkt, Feministiskt initiativ och Basinkomstpartiet föreslår införande av basinkomst på försök i svenska kommuner.
Dagens ekonomiska system är baserat på en rad antaganden om tillväxt, arbetslinjen och människors värde i relation till förvärvsarbete. Men i ljuset av den pågående klimat- och naturkrisen, samt den sociala krisen som många människor genomlider, finns det skäl att ifrågasätta dessa antaganden.
Vad betyder det för en människa att ”göra rätt för sig” i samhället? Enligt dagens tillväxtparadigm gör man rätt för sig om man bidrar till tillväxt på kort sikt, det vill säga ökar samhällets omsättning av varor och tjänster.
Samtidigt ser vi att fokus på konstant tillväxt har lett till ett överutnyttjande av vår planet och en oroande försämring av vår livsmiljö.
Enligt en rapport från Europeiska miljöbyrån används ett klädesplagg i snitt sju gånger innan det slängs. Det är ett exempel på slit-och-släng-samhället. Denna svällande konsumtion och produktion kan i dagens ekonomis ögon ses som något positivt. Det skapar mer förvärvsarbete som ger människor lön och det ger tillväxt. Och framför allt så ger arbetet människor mening. Eller?
En global studie från Gallup undersökte hur människor trivs med sina jobb. Roland Paulsen, som citerar studien i sin bok Tänk om, beskriver att knappa 13 procent av de tillfrågade var ”engagerade” i sitt arbete. Majoriteten på 63 procent var ”inte engagerade”, medan 24 procent var ”aktivt motsträviga”. Gallup-data visar också en tydlig tendens: ”Ju högre BNP per capita, desto färre svarar att livet har ett viktigt syfte”. Människors känsla av meningsfullhet i livet minskar samtidigt som ekonomin växer.
Dagens välfärdssystem i Sverige förutsätter att förvärvsarbete är nödvändigt för människors välbefinnande och samhällets välstånd, vilket gör att det när människor inte kan eller vill förvärvsarbeta på heltid betraktas som en personlig brist. Att människor tvingas ingå i sammanhang som de inte finner meningsfulla ökar stress och utbrändhet.
Enligt en rapport från WHO och EU kostar den psykiska ohälsan det svenska samhället över 200 miljarder kronor årligen, kostnader i form av sämre produktivitet och högre kostnader för vård och omsorg. Bakom siffrorna finns våra medmänniskor som lever i ett lidande och utanförskap som inte bara kan mätas i kronor.
Det är en tragedi som utspelas på ett personligt plan, men zoomar vi ut globalt ser vi ett direkt samband mellan tillväxt och ökade utsläpp av växthusgaser. Utsläppen är en huvudorsak till den globala uppvärmningen, vars konsekvenser omfattar en stigande havsnivå som exempelvis hotar att helt uppsluka önationen Tuvalu och dess invånare. Tillväxten påverkar även jordens ekosystem genom överfiske, skogsskövling, markutarmning och överanvändning av naturresurser, och ett sjätte massutdöende av arter.
Så vad kan basinkomst göra för att lösa dessa problem? Basinkomst är en månadsvis utbetalning från staten till alla vuxna invånare. Denna utbetalning garanterar människor, oavsett livssituation, en minimiinkomst tillräckligt hög för att säkerställa ett finansiellt tryggt och drägligt liv.
Med en basinkomst skulle samhället bygga på en annan grund, nämligen att alla människor värderas villkorslöst och har rätten till en trygg och grundläggande standard av livskvalitet, oavsett om de för tillfället förvärvsarbetar och ökar tillväxten eller inte.
Förutom att eliminera finansiell stress och därmed öka människors psykiska hälsa och välbefinnande, så ökar det människors möjlighet att göra sina egna livsval och delta i samhället på egna villkor.
En människa med basinkomst kan välja att förvärvsarbeta för en högre inkomst men kan också bidra till samhället genom att ta hand om sina nära och kära, utbilda sig, starta egna företag eller engagera sig i frivilligt arbete för samhällsnyttiga ändamål.
En människa med basinkomst kan vila och skala ner, vilket skapar välbefinnande, och produktivitet på långt sikt. Utforskande, nätverkande och delaktighet i samhällsutveckling, föreningsliv och kulturliv, stärker samtidigt demokratiskt engagemang, folkbildning och samhörighet.
Detta är alla sätt för en människa att skapa värde för samhället och för sitt eget liv. Att värdera dessa aktiviteter visar på en mer holistisk syn på vad det innebär att ”göra rätt för sig” i samhället, som sträcker sig vida bortom enbart att på kort sikt bidra till samhällets ekonomiska tillväxt genom förvärvsarbete.
Om pressen för en ständigt ökande tillväxt minskar kan incitamenten istället bli att dela på resurser och utnyttja dem mer effektivt. Med sin trygghet garanterad kan envar dela på sina resurser utan att känna en oro över sin finansiella säkerhet. Vi kan därmed göra ett ordentligt avstamp från slit-och-släng-samhället.
En växande skara av forskare och ekonomer anser att en basinkomst kan ha en positiv påverkan på klimat- och naturkrisen. Johan Rockström argumenterar i boken ”En Jord för Alla” för att en basinkomst hjälper människor att känna sig trygga medan de ställer om till mer hållbar sysselsättning. Vi kan börja ge tillbaka till naturen.
Det är hög tid att utmana vår syn på arbete och börja se bortom kortsiktiga mål om tillväxt. Genom att säkerställa ekonomisk grundtrygghet och frigöra tid och resurser för olika typer av värdeskapande aktiviteter, kan basinkomst bidra till en mer balanserad, meningsfull och hållbar utveckling. Införandet av en basinkomst är en viktig del av denna förändring och utgör grunden för ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle.
