Sommarlovet börjar, eleverna får betyg och en del får rent av glädjebetyg. Det låter härligt, man skulle önska dem allihop ett betyg att bli glad över. Fina betyg borde betyda att de är väl förberedda för nästa steg i livet, men glädjebetygen är något annat – det är skolornas genväg till en snygg statistik. En del skolor tar såna genvägar mer än andra, det gäller speciellt skolor med hög status, och när deras elever går före andra till högre utbildningar blir det fel.

Enligt Handelshögskolans rektor Hans Strannegård kommer en fjärdedel av dess studenter från särskilt notoriska skolor, och nu överväger lärosätet att använda antagningsprov istället för betygsantagning. Kanske ska det gälla för alla, kanske bara för sökande från vissa skolor.

Många utbildningar använder redan antagningsprov, antingen enbart eller i kombination med betygsintagning. Språkkonsultprogrammet är ett exempel, lärarutbildningen vid Jönköpings universitet är ett annat. I Jönköping började man göra försök med antagningsprov 2017, fann att det gav mer motiverade studenter och färre avhopp och permanentade försöket 2019.

Det verkar rimligt, precisionen borde bli bättre – och om det blir mer utbrett kan skolorna få ägna sig mer åt kunskap och mindre åt mätning och sortering. Enligt Vetenskapsrådet är just sorteringsfunktionen den främsta anledningen till att man alls använder betyg. Ja, högpresterande elever kan bli ännu mer motiverade av att kämpa för ett högt betyg, men för dem som inte har lika lätt för sig blir effekten den motsatta. Ja, man kan upptäcka stödbehov när betyget är i fara, men så länge ska man inte vänta. När en elev behöver stöd ska det sättas in tidigt – och ju tidigare betygen sätts, desto mer skada gör de. Något att fundera över när läskunnigheten blir sämre.

Ändå har skolpolitiken länge bara gått ut på att mäta och sätta betyg, enligt lärare så till den milda grad att det går ut över undervisningen och eleverna. Sedan 2011 års läroplan började användas har stressen i skolan ökat tydligt – det visar både Pisa och Folkhälsomyndighetens undersökningar. När man började sätta betyg i sexan syntes en tydlig nedgång i elevernas självförtroende, även i förhållande till andra jämförbara länder. 

Nu är det ju inte betygsättningen i sexan som Handelshögskolans rektor har synpunkter på. Men när högskolor och universitet inte längre kan lita på betygen från gymnasiet blir det uppenbart att det har gått troll i mätandet.

Låt universitet och högskolor sköta sin antagning själva, och låt sen grundskolor och gymnasieskolor sätta betyg när och om det finns en pedagogisk poäng med det. Tvinga dem framför allt inte att göra det när det gör skada. Det är kunskapen och glädjen som är viktig – inte betygen.