Timbros Kajsa Dovstad för ett märkligt krig mot föräldrar. I början av december ondgjorde hon sig över att många tar ut föräldraledighet under barnens jullov. Den ena föräldern kan gärna jobba på julafton, tycker hon, det är ju lika kul med tomten ändå. På fullt allvar. Och att det inte finns någon annan vuxen hemma ”hör ju till ovanligheterna”.

Det är lätt att konstatera att det sistnämnda är fel – enligt SCB är 21 procent av föräldrarna ensamstående. Cynismen är också övertydlig när hon nästan verkar se det som fusk att ta ut sina föräldralediga dagar kring jul. Det här handlar alltså inte om att föräldrar vabbar på julen, utan om att de tar ut de dagar som man får ta ut när man vill just när de vill.

Precis före jul kom nästa attack. Föräldrar vabbar för mycket också, skrev Dovstad i debattartiklar i bland annat Aftonbladet. De tar nämligen ut fler vabdagar efter pandemin än före, trots att barn inte är mer sjuka, skriver hon.

Någon ifrågasätter på Twitter hur Kajsa Dovstad egentligen kan veta det, och arrogant svarar hon att hon är läkare. Vilket inte är något svar eftersom hon inte har undersökt barnen. Men sannolikt är det som Försäkringskassan sa i oktober, när de kom med sin rapport om att vabbandet har ökat. De tror att det handlar om en ”ökad försiktighetskultur” i pandemins spår. Onödigt, tycker Dovstad, för covid-19 är vanligen inte livshotande och det är ohållbart att ”sätta livet på paus vid minsta tecken på snuva”.

Det är alltid något att hon inte arbetar som läkare, när hon inte begriper att det finns mycket mellan livshotande och minsta tecken på snuva. Men istället livnär hon sig alltså som ”välfärdsansvarig” på Timbro – med ansvar för att skapa opinion mot välfärden.

I går, den 9 januari, debatterade hon i Sveriges radio mot Eva Lindström, förskollärare och krönikör i tidningen Förskolan. Rubriken är ”Har ’vabbandet’ gått för långt?” och det är bedrövligt att höra henne. Man måste kanske varken vara förälder eller ha jobbat på förskola för att ha begrepp om saken. Men här lyser insikterna med sin frånvaro.

Hon tycker att förskolorna kan anpassa verksamheten efter att några av barnen är lite småsjuka, och får en fråga om ifall personalen räcker till att dela in dem i grupper efter hälsotillstånd. Det ordnar sig, tror hon, om personalen i sin tur lämnar sina egna krassliga barn på en annan förskola.

Eva Lindström sågar resonemanget hövligt men bestämt. Men Kajsa Dovstad måste ha satts där hon sitter för att liksom droppen urholka stenen. Några gånger om året kommer hennes sanslösa utspel, mot den ena gruppen eller verksamheten efter den andra. Gärna med rubriker som låter som en parodi, men som kan kittla och utmana högern.

Vi måste ta det på allvar ändå, och sätta oss på tvären. Det Timbros så kallade välfärdsansvariga säger den ena dagen kan komma från en minister därnäst. Inte för att de välfärdssystem vi har haft och ännu har är optimala – det är de ju långt ifrån. Men istället för att riva ner dem behöver vi förbättra dem. Basinkomst är en bra början.