Under veckan har det stormat rejält kring doktoranden Sameh Egyptson och hans avhandling Global politisk islam? inför disputationen vid Lunds universitet. I en utförlig DN-artikel berättade Egyptson om sitt 20-åriga projekt som går ut på att kartlägga Muslimska brödraskapet och dess enligt honom flagranta infiltrering i det svenska samhället. Viktig forskning, anser somliga, inte forskning alls, menar andra.

Avhandlingen på 740 sidor pekar ut Islamiska förbundet i Sverige (Ifis) som ett nav för Muslimska brödraskapet i Sverige och drar flera svenska organisationer, politiska partier och myndigheter med sig i korståget. Invändningarna handlar bland annat om att Egyptson sprider islamofobiska konspirationsteorier, att specifika personer utpekas på lösa grunder och det har även påtalats felaktigheter i fakta och översättningar. I en granskning som tankesmedjan Fenix låtit göra av avhandlingen identifieras en lång rad oegentligheter, allt från ”bristande vetenskaplig metodik”, ”felciterade källor och bristande källhantering” till brister i den akademiska processen.

– Jag har en vetenskaplig metod och lyckas på punkt efter punkt bevisa att det här nätverket utgör Muslimska brödraskapet i Sverige. De nekar till det – men det ingår i MB:s strategi att vilseleda och förställa sig, försvarade sig Egyptson i DN.

Granskad på förhand

Klockan 14 på fredagen ska Sameh Egyptson försvara avhandlingen inför en betygsnämnd. Enligt DN har Lunds universitet haft stora besvär både med att hitta opponent och ledamöter till betygsnämnden. Det ledde till att man fick frångå riktlinjen att ha båda könen representerade. Nämnden består av Paul Katsivelis, filosofie doktor i Mellanösternstudier vid Uppsala universitet, Torsten Janson, filosofie doktor i islamologi vid Lunds universitet och Torkel Lindquist, som avlade sin doktorsexamen i semitiska språk vid Uppsala universitet. En av de tre ledamöterna utses till ordförande och nämnden och opponenten har sedan som uppgift att ställa kritiska frågor till doktoranden. Det är sedan betygsnämnden som avgör om avhandlingen blir godkänd.

Opponenten ska enligt Lunds universitets anvisningar ”normalt vara minst docent” men Khalid Salih, som är utsedd att opponera på avhandlingen, är doktor, vilket är en lägre grad, i statsvetenskap. 

År 2021 delades 2667 doktorsexamina ut i Sverige. Enligt Universitetskanslerämbetet finns ingen sammanställning över hur vanligt det är att avhandlingar inte godkänns, men det är ganska sällsynt, säger Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

– På universiteten är ofta den föregående interngranskningen mycket hårdare än slutseminariet. Då går externa kommentatorer igenom texten och man får en signal utifrån om det håller, och interna granskare kollar att institutionen kan stå för innehållet. Utöver det får doktoranden handledning och sina texter behandlade på seminarier. Och en massa andra instanser utöver det. När avhandlingen väl släpps upp till disputation har den oftast tröskats så mycket att man skulle bli förvånad om det inte höll vid disputationen. Man kan inte stoppa en doktorand från att disputera, så har de inte lyssnat på signalerna på vägen dit kan de förstås bli underkända.

Är avhandlingens ansats, att kartlägga religiöst inflytande på samhället, vanligt förekommande?

– Att man tittar på olika organisationers påverkan på samhälle och politik är inget ovanligt. Sedan kan det vara ovanligt att man gör det på just religiösa organisationer.

Opålitliga katoliker?

Kajsa Ahlstrand, professor i global kristendom och prodekan vid teologiska fakulteten i Uppsala, skriver i ett mail till Syre att så vitt hon känner till ”har vi inte haft några forskningsprojekt med just den inriktningen”.

– Det närmaste jag kommer är några arbeten om framväxten av Kristen demokratisk samling (numera Kristdemokraterna reds.anm.), alltså skapandet av ett politiskt parti för människor som önskade påverka samhällsutvecklingen i vad de uppfattade som kristen riktning. Forskning om frikyrkor som folkrörelser hör möjligen också till området religiös samhällspåverkan, säger Kajsa Ahlstrand.

Hon tillägger att en viktig skillnad mellan forskning om kyrkor och politik i det svenska samhället å ena sidan och avhandlingen om Muslimska brödraskapet i Sverige å den andra, är att det inte fanns några konspirationsteoretiska utgångspunkter i forskningen om frikyrkornas politiska engagemang.

– Det fanns många i det svenska samhället som tyckte att pingstvänner var ganska underliga och var misstänksamma mot vad de uppfattade som avvikande religiösa gemenskaper, men de såg ändå frikyrkornas, inklusive pingströrelsens, politiska engagemang som variationer i ett demokratiskt landskap. Det finns också en del att säga om hur katoliker och katolska kyrkan uppfattades i Sverige till in på 1960-talet, möjligen ännu längre fram i tiden. Här var den politiska invändningen att katoliker inte var riktigt pålitliga som svenska medborgare eftersom de också antogs visa lydnad mot påven, alltså en slags främmande makt.

Magnus Hagevi betonar att han inte läst Egyptsons lunta och inte har några synpunkter på dess kvalitet, men han tror att det är två saker som gör att Sameh Egyptsons avhandling har blivit så omdebatterad.

– Dels har han varit ute i debatten tidigare och både fått kritik och gjort kontroversiella ställningstaganden, det andra är att det är en känslig fråga för de organisationer han studerar eftersom att han är kritisk till deras mål och tillvägagångssätt.

Etiken ifrågasatt

Från flera håll har röster höjts för att Egyptsons arbete borde etikgranskas, bland annat från personer som känner sig uthängda. En etikprövning begärs av huvudmannen, det vill säga det lärosäte där forskningen bedrivs, och görs till exempel om materialet innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller sker med en metod som syftar till att påverka en människa fysiskt eller psykiskt. Men eftersom den nuvarande lagen om etikprövning trädde i kraft efter att Sameh Egyptson påbörjat sitt projekt, kan en granskning inte göras.

– Vad som ska etikprövas är inte helt klart i det här fallet, de som kräver det kanske tycker att slutsatsen ska prövas, men det är inte vad en etikprövning gör, utan det är om man behöver få tillåtelse att använda enskilda personers uttalanden. Det kan man diskutera om det behövs, men det är en juridisk fråga. Men om det inte är intervjuer utan offentligt material som publicerats, eller sådant som sagts på offentliga möten, ser jag det som konstigt om det skulle behöva etikprövas. Det är som att man skulle behöva pröva en riksdagsdebatt för att analysera den, säger Magnus Hagevi.

”Ovärdigt”

Den granskning som tankesmedjan Fenix gjorde drar dock slutsatsen att Egyptsons forskningsprojekt som det nu läggs fram inte är detsamma som när det påbörjades och att tidsaspekten därför är ett tvivelaktigt argument. Enligt granskningen innehåller avhandlingen ”en lång rad känsliga personuppgifter såsom enskilda namngivna privatpersoners religiösa tillhörighet, ideella engagemang och medlemskap i föreningslivet, politiska tillhörigheter”, med mera.

Den 40-sidiga granskningen lyfter också en mängd faktafel, något som påpekats från flera håll och som även DN konfronterade doktoranden med. I tidningsartikeln medger Egyptson vissa sakfel och säger att han arbetar med att rätta till de fel som en av de utpekade skickat till honom.

Zana Muhammad är ordförande för studieförbundet Ibn Rushd, ett förbund som länge varit av intresse för Sameh Egyptson. Muhammad är förvånad över att avhandlingen lyckats komma så pass långt som till disputation.

– Det finns ingen vetenskaplig grund och metodik, den innehåller faktafel. Det är ovärdigt ett universitet som Lund. Jag hoppas på att bedömarna ser igenom det där.

Disputationen går att följa via Sameh Egyptsons Youtubekanal.