Långskägg kan bli flera meter lång och växer i fuktiga granskogar. Finns den i en skog, anses det vara en viktig indikator på att skogen rymmer en stor mångfald av arter. När forskare 1984 genomförde en heltäckande inventering av arten i Skuleskogen på Höga kusten, märktes 355 träd med numrerade aluminiumbrickor som placerades ut vid basen. När inventeringen upprepades 2021 upptäckte forskarna att 81 procent försvunnit från de märkta träden.

Långsiktig överlevnad kan vara hotad

Umeå universitet uppger i ett pressmeddelande att 207 nya träd med långskägg också hittades, vilket visar på en omsättning av värdträd. Men nedgången tyder på att hänglavars långsiktiga fortlevnad kan vara hotad även i skogar som har ett starkt skydd, enligt Per-Anders Esseen, professor emeritus vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

– Långtidsdata på dynamiken hos populationer av hotade arter i skogar är avgörande för att kunna förstå och förutsäga hur dessa arter påverkas av globala miljöfaktorer. Sådan kunskap behövs även för att ta fram effektiva skötselåtgärder, säger han i ett uttalande.

Kan bero på föroreningar

Hänglavar är hårt drabbade av skogsbruk. Ett omfattande plockhyggesbruk har också skett i Skuleskogen mellan 1860 och 1900-talet – men de senaste 80 åren har de storskaliga störningarna uteblivit.

– Minskningen av långskägg tycks i stället bero på en kombination av luftföroreningar, främst kvävedeposition, klimatförändringar med mildare och snörika vintrar och värmeböljor sommartid, samt tätare skogar. Laven kan även hotas av stormar och bränder, säger Per-Anders Esseen i pressmeddelandet.

Långskägg (Usnea longissima) är världens längsta lav och kan bli uppåt 10 meter. Vanligtvis är de frihängande delarna runt 50 centimeter.

Läs mer: 

Ökad risk för att Sveriges sista gammelskogar avverkas

Granskning: Sveriges skyddslösa gammelskog