Våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter får inte rätt stöd och skydd, visar en utredning av Jämställdhetsmyndigheten.
– Kvinnor och barn med skyddade personuppgifter får inte det stöd och skydd de behöver och har rätt till för att det brister hos myndigheterna, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.
– I många fall har skyddade personuppgifter röjts.
Av den kartläggning myndigheten nu lämnat in till regeringen framgår att flera myndigheter och andra aktörer måste öka sin förståelse för hur det är att leva med skyddade personuppgifter.
Långsiktigt stöd
Kvinnor med skyddade personuppgifter på grund av våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld mår sämre än personer med andra skyddsskäl, enligt rapporten.
Att flytta till en ny kommun, uppsöka sjukvård, börja ny skola, ta hand om en havererad ekonomi – det är är några av de utmaningar som många våldsutsatta ställs inför.
För att hjälpa dem behövs ett långsiktigt stöd, visar kartläggningen.
– Vi föreslår att man ska ha en kontaktperson som kan underlätta och hålla i kontakterna med olika myndigheter och aktörer och samordna stödet, säger Thörn.
Utsatta barn
Barn som lever med skyddade uppgifter ska heller inte tvingas till umgänge med en våldsam pappa, säger Mikael Thörn.
– Det är motsägelsefullt att ett barn med skyddade personuppgifter ska behöva umgås med en våldsutövande förälder. Om ett barn ska ha umgänge med sin förälder ska det alltid utgå från barnets behov, inte omvänt.
I Sverige lever omkring 15 000 kvinnor och 10 000 män med sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring.
Fakta: En långsiktig plan för våldsutsatta
Den långsiktiga planen tar sin utgångspunkt i de svårigheter som våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter möter, samt de utvecklingsbehov som Jämställdhetsmyndigheten har sett när det gäller myndigheternas stöd och hantering. I planen ingår förslag inom fem områden som myndigheten bedömer som särskilt viktiga:
1. Övergripande utveckling och uppföljning av stödet till målgruppen.
2. Tillgång till samhällsservice och skydd.
2. Skola, arbete och fritid.
4. Stadigvarande boende.
5. Konsekvenser av ekonomiskt våld.
Den långsiktiga planen gäller åren 2023–2026 inom ramen för den tioåriga nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Källa: Jämställdhetsmyndigheten
