När Islamiska revolutionsgardet bildades i Iran strax efter den islamiska revolutionen 1979 var det för att skydda det nya religiösa statsskicket från eventuella kuppförsök, särskilt från Irans nationella armé. Det är också hos den religiösa regimen lojaliteten ligger, inte hos det iranska folket.

Under revolutionsgardets paraply finns den så kallade Basijmilisen, som består av frivilliga rekryter som vid sidan av sina vanliga arbeten står redo att försvara den islamiska republiken. Det är de som syns i flera av de filmklipp som sprids från Iran, där demonstranter hänsynslöst attackeras med batonger, elchockspistoler och ibland även skarpa skott.

De som rekryteras till milisen är ofta fattiga personer som med löften om högre levnadsstandard lyder order till punkt och pricka. Många har redan från barnsben indoktrinerats till lojalitet med regimen, oavsett vad.

— De flesta är faktiskt fanatiker, säger Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Uppsala universitet, som arbetade vid iranska UD året efter revolutionen och på Irans ambassad i Stockholm efter det.

— De slår för att döda.

Ökad indoktrinering

Fastän Iran redan från start lade stor vikt vid revolutionsgardets ideologiska skolning rapporterades 73 procent av dess medlemmar ha röstat på en reformist i presidentvalet 1997, enligt Washingtonbaserade tankesmedjan Middle East Institute (MEI).

Det fick Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, att öka indoktrineringen av gardisterna och deras familjer, till att omfatta en femtedel av hela utbildningen. Efter de regimkritiska protesterna kring presidentvalet 2009 ökade andelen ytterligare.

Med en åldrande Khamenei anses revolutionsgardet spela en ännu viktigare roll för att diktaturen ska överleva ett maktskifte. Flera viktiga ministerposter har gått till medlemmar sedan Ebrahim Raisi, som står nära Khamenei, kom till presidentmakten förra året.

Basijmilisen finns överallt i det iranska samhället. Medlemmarna arbetar på departement, myndigheter och även i skolor, och att ansluta sig innebär ofta goda karriärmöjligheter vid sidan av.

Mer våld från regimen

Protester har alltid förekommit i Iran. Men de senaste åren har de brutit ut allt oftare, och engagerat fler människor. Resultatet har blivit ännu mer våld från regimen. 2019, när stora demonstrationer anordnades till följd av kraftigt höjda bränslepriser, ströps internet. När kommunikationen med omvärlden återupptogs stod det klart att en massaker ägt rum.

Människorättsorganisationen Amnesty kunde dokumentera 321 dödsfall, men enligt flera källor i den iranska regeringen var det verkliga antalet offer cirka 1 500 – ett större antal än vid tidigare protester.

— Folket blir allt modigare. Då slår regimen ned med större brutalitet, säger Arvin Khoshnood, Irankännare knuten till Lunds universitet.

Han jämför Basijmilisens taktik med den som terrorgruppen IS tog till i Syrien och Irak, där bestialiskt våld användes för att skrämma motståndarna.

— Det är vad regimen försöker uppnå. Man anställer personer utan moral och etik, som kommer från fattiga förhållanden, och lovar dem ett bättre liv. Det är de som misshandlar och mördar, utan att det får några konsekvenser, säger Khoshnood.

Kan eskalera ytterligare

Än så länge verkar inte medlemmar ur revolutionsgardets ursprungliga markstyrkor, som är heltidsanställda, ha kallats in mot protesterna i Iran. Om det sker väntas situationen eskalera ytterligare. En massaker går inte att utesluta.

— Oavsett vad som händer, även om det blir ett regimskifte, så kommer det inte ske utan väldigt många offer, säger Said Mahmoudi.