Tidningen Vi har granskat hur det står till med biblioteken i Sverige.
Och det är en dyster samtid som redovisas. Så dyster att Lärarstiftelsens rapport om samma ämne har titeln Biblioteksdöden.

Sedan 1998 har 435 folkbibliotek lagts ned. I slutet av 2020 fanns det 1080 fördelade på landets 290 kommuner vilket betyder att mer än var fjärde folkbibliotek har försvunnit de senaste dryga 20 åren.

– Biblioteken är kulturens stomme och en förutsättning för demokratin. Det är oroande att så många bibliotek lagts ned. Bibliotek jämnar ut samhällets spelplan. En liknande om än mer dramatisk utveckling har skett i England och det vore extremt sorgligt om Sverige slog in på samma väg, säger fackförbundet DIK:s förbundsordförande Anna Troberg till Syre.

Slagit hårdast mot Simrishamn

Vi:s granskning bygger på statistik från källor som Kungliga biblioteket, Kulturrådet och SCB, Statistiska centralbyrån, och visar även att
skillnaderna mellan vad kommunerna satsar på biblioteken är stor. Från Älvdalen som satsade 817 kronor per invånare 2020 till Mullsjö som lade 281 kronor per invånare.

14,4 miljoner böcker har slängts, sålts eller gallrats ut mellan 1998 och 2020. Det betyder att antalet böcker minskat med 33 procent och att i genomsnitt 8 400 böcker har tagits bort varje dag sedan 1998. 

Räknar man i procent har nedläggningarna slagit hårdast mot Simrishamns kommun. 1998 fanns där sju bibliotek. I dag finns bara huvudbiblioteket kvar och en bokbuss. Vilket är något ironiskt eftersom Simrishamn är en av landets författartätaste kommuner där bland andra Ulf Lundell, Anna Fredriksson, Klas Östergren och Björn Ranelid, som har sommarhus i Kivik, bor.

– Att så många bibliotek läggs ned är sorgligt, det gör ont i mig. Att lägga ned bibliotek och göra sig av med böcker är en eftergift för de som inte går på bibliotek och förstår värdet av dem, säger Björn Ranelid till Syre och fortsätter.

– Biblioteken är heliga för mig. Biblioteken är demokratins skattkammare och diktatorns skräckkabinett.

45 0000 böcker

När Simrishamns kommun valt att lägga ned så många bibliotek har de också gjort sig av med över 100 000 böcker. Vid senaste räkningen, 2020, hade det kvarvarande huvudbiblioteket drygt 51 000 böcker kvar. Nästan lika många har Björn Ranelid själv, enligt egen utsago.

– Jag vet inte hur många vi har. Vi ska flytta hit de 25 000 böcker jag har i Stockholm och med dem borde det bli runt 45 000 böcker, säger Björn Ranelid.

Han älskar böcker, samlar på böcker och återkommer till vissa favoriter. 12 av dem ligger på hans nattduksbord och dem läser han om årligen.

– Det fysiska tinget boken innehåller ett mirakel. Som när jag läste Tusen och en natt första gången. Jag trodde inte det var sant. Du kan ligga blickstilla i en säng och färdas på en nanosekund runt om i hela världen, säger Björn Ranelid.

– Det enda som uppstår från döden som vi bevisligen ser på jorden är bokstäverna. När du stryker din blick mot svarta bokstäver som ligger på en vit äng, då står de upp från döden. De är ju döda när de ligger ned. 28 bokstäver, 19 konsonanter och 9 vokaler, reser sig upp på bakbenen och tittar dig stint i ögonen medan du läser. Sedan kan du gå därifrån med små facklor i ögonen.

Björn Ranelid konstaterar att det är bara han som pratar så i hela världen.
Och drar sedan en liknelse till.

– När Zlatan spelat sin sista match då står alla mina böcker och alla författares böcker spikraka i ryggarna på alla Sveriges bibliotek. Har du hört den meningen förut? Det är en ranelidare det också, säger Björn Ranelid.

Läsandet minskar bland vuxna och barn

Björn Ranelid är mycket bekymrad över framtiden, dels vad gäller biblioteken, dels för litteraturen. Människor läser inte lika mycket längre.

I SCB:s undersökning om svenska levnadsförhållanden 2021 sa 34 procent (41 procent av männen och 26 procent av kvinnorna) att de inte hade läst en enda bok det senaste året. Tio år tidigare var siffran 29 procent.

Tittar man på barn och ungdomar har läsandet gått ned ytterligare. Enligt Lärarstiftelsens rapport Ett läsvänligt land, som i sin tur bygger på Pisaundersökningens läslustindex för 15-åringar, visar att Sverige numera har det sjätte sämsta läslustindexet i hela OECD.

Bland svenska pojkar ökade andelen elever som bara läser om de måste från 48 till 65 procent och bland flickorna från 27 till 49 procent mellan 2000 och 2018.  Samma rapport visade att 2007 läste 44 procent av eleverna i årskurs 6 minst fem sidor text under en skoldag. Tio år senare hade siffran sjunkit till åtta procent.

– Det är därför biblioteken går under. Ungdomar i dag läser inte böcker och de kan inte hålla i en penna. Jag tycker de håller sämre i en penna än vad en orangutang eller en schimpans gör. Det är inte klokt. Det handlar inte om att de är obegåvade, de har bara inte lärt sig, säger Björn Ranelid.

– Allt är en och samma stora familj. Det är boken, det är motoriken, det är handstilen, det är att uppstå från döden när du läser, det är en kärlek till biblioteken, låta barnen få lyssna på sagor och berättelser.

Vad kan vi göra för att rädda biblioteken och litteraturen?

– Vi måste döma oss själva till att bli offensiva. Hur blir vi offensiva i denna fråga? Föräldrar måste få ett uppdrag och det ska de ha tillsammans med lärare och förskolepersonal. Alla måste hjälpas åt. Vi måste läsa för barnen, läsa själva och agitera för boken, säger Björn Ranelid.

"Kraftiga motståndare men majoriteten vann"

I Bibliotekslagen slås det fast att “det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning samt främja litteraturens ställning”. Ansvaret ligger på kommunerna och varje kommun ska ha minst ett folkbibliotek. Men hur många bibliotek det ska finnas i kommunen och vilken verksamhet som ska bedrivas är upp till de lokala politikerna.

En av dem som sitter i kommunfullmäktige i Simrishamn är Gudrun Schyman, tidigare partiledare för Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ. I dag har hon lämnat Feministiskt initiativ, sitter som politisk vilde i kommunfullmäktige och kandiderar till kommunvalet i Simrishamn för Klimatinitiativ Simrishamn.
Hon toppar även riksdagslistan för Klimatalliansen.

– Jag tycker det är jättetråkigt att biblioteken läggs ned. Det kom ett påbud om att vi skulle lägga ned biblioteksfilialerna i kommunen. Vi var kraftiga motståndare till det och när jag säger vi var det Feministiskt initiativ som då höjde rösten. Men majoriteten fick igenom det, säger Gudrun Schyman till Syre.

Hon berättar att Feministiskt initiativ lokalt gjorde en aktion när biblioteken skulle stänga. De åkte dit och hämtade en massa böcker som skulle slängas, och delade istället ut dem på torget.

– Efter mycket tjat och många års problem har vi fått en ordentlig bokbuss som åker runt och gör ett jättebra jobb, så det har inte blivit noll. Men bibliotek är ju inte bara böckerna. Det är också en lokal, en samlingsplats, ett rum för relationer, så det går inte att säga att det går lika bra med en buss. Jag tycker det är en väldigt tråkig utveckling. Det är sorgligt, säger Gudrun Schyman.

Schyman är oroad över skolbiblioteken

Hon berättar hur viktigt biblioteket var för henne när hon växte upp i Täby utanför Stockholm. Hur hon tillsammans med sina föräldrar ofta gick till biblioteket och sedan bar hemma tunga kassar med lånade böcker.
Och hur viktigt det var för henne att biblioteket fanns där. Framtiden för biblioteken och läsandet ser mörk ut, enligt Gudrun Schyman.

– Ett stort problem tycker jag är att det är så dåligt med skolbiblioteken. De är inte alls bemannade som de borde vara och det finns inte den verksamhet där som man skulle vilja ha, säger Gudrun Schyman.

– Sedan ska jag säga att vi har ett väldigt bra bibliotek i Simrishamn som erbjuder mycket åt många. Men det är ju ändå så att kulturen sitter löst. Intresset och viljan att expandera finns inte i den utsträckningen som man skulle vilja. Simrishamn är en relativt liten kommun med 19 000 invånare och vi har inte lokaler som kan ta emot uppsättningar från exempelvis riksteatern eller musikarrangörer. Där finns inte tillräckligt mycket intresse för kulturen. Jag tycker det är väldigt sorgligt.

Ministern: En förutsättning för demokratin

Larmen om och kritiken mot biblioteksnedläggningarna har fått regeringen att tillsätta två utredningar de senaste åren. 2019 lämnade Erik Fichtelius över sin utredning Demokratins skattkammare om en nationell biblioteksstrategi. Först nu i år den 22 april 2022 antog regeringen den nya strategin som bland annat innebär att Kulturrådet och Kungliga biblioteket ska analysera vad folkbiblioteken behöver och den tillfälliga satsningen Stärka bibliotek får ytterligare 75 miljoner – 150 miljoner totalt – för 2022 som kommunerna kan söka för att öka utbud och tillgänglighet på biblioteken.

– Att alla oavsett bakgrund har tillgång till böcker och läsning är en förutsättning för vår demokrati. Biblioteken är inte bara en källa till kunskap utan också till inspiration och fantasi. Biblioteksväsendet står inför flera utmaningar men har samtidigt lyckats ta sjumilakliv under pandemin. Med den nya strategin tar vi ett samlat grepp för hela Bibliotekssverige så att biblioteken kan fortsätta utvecklas tillsammans, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) i ett pressmeddelande.

2021 lämnade Gustav Fridolin över sin utredning Skolbibliotek för bildning och utbildning med förslag för att stärka skolbiblioteken till utbildningsminister Anna Ekström (S).

–  Där ser vi den riktigt stora faran, och det är kopplat till alla de här alarmerande rapporterna om minskad läsning, säger Karin Linder, generalsekreterare på Svensk biblioteksförening till Syre och fortsätter:

– Där behövs en rejäl politisk satsning, där man behöver skjuta till pengar och förstå att är det någonstans man fångar upp de nedåtgående kurvorna vad gäller läsning så det är det i skolan, för den är obligatorisk.

I Gustav Fridolins utredning slogs det fast att det skulle kosta 470 miljoner kronor per år för att stärka skolbiblioteken. I budgeten för 2022 anslogs 26 miljoner.

– Ja, så där är vi besvikna. Tittar vi på verkan som det gör att alla invånare kan läsa, kan läsa fördjupat och kan ha en progressiv läsning, det vill säga en ökad läsförståelse genom hela livet, så tycker jag att 470 miljoner är ganska lite pengar. Men det saknades något för att det skulle gå i mål, säger Karin Linder.

Det fanns också krav på att det i skollagen ska slås fast att skolbibliotek ska vara bemannade och att skolbiblioteket i första hand ska finnas på varje skola?

– Ja, men det kom ingen proposition från regeringen. Regeringen säger att frågan fortfarande är under beredning i regeringskansliet, och vi väntar på att det ska hända någonting, förhoppningsvis redan under hösten.

Siffrorna säger inte hela sanningen

Karin Linder ser kommunernas budgetnedskärningar som ett problem och välkomnar de 75 miljoner som regeringen skjutit till, även om hon hade hoppats på mer.

– Det behövs en fortsatt satsning, för kommunerna mäktar inte med utvecklande insatser, pengarna finns inte. De håller biblioteksverksamheten i gång med samma budget som tidigare, vilket innebär att det är en långsam urholkning av finansieringen för biblioteken, säger Karin Linder.

Även hon är oroad över bibliotekens framtid men anser att riktigt så illa som siffrorna visar är det inte. Exempelvis kan en biblioteksfilial som lagts ned bara ha varit öppen i tre timmar om dagen, och nu har man bytt den verksamheten mot något där man mer aktivt når låntagarna.

– Visst gallras det ut böcker, men vi ska komma ihåg att när man gallrar böcker så gör man det för att köpa in nya böcker, säger Karin Linder.

Enligt statistiken har flest bibliotek lagts ned i Stockholm stad: 56 stycken sedan 1998. Men Karin Linder påpekar att det tidigare fanns 50 utlämningsställen för böcker på äldreboendena i Stockholm stad, och det är de som nu har tagits bort.

– Men det tar inte Kungliga biblioteket upp i sin statistik, säger Karin Linder.