Sri Lanka, med 22 miljoner invånare, genomlider sin värsta finansiella kris sedan självständigheten 1948. Brist på livsmedel, bränsle och medicin har utlöst utbredda protester.

Enligt Ashok Swain beror den ekonomiska krisen på politiska beslut som samverkat med bland annat världshändelser som Ukrainakriget och coronapandemin. Även de bombattacker mot kyrkor och hotell som dödade runt 300 personer påsken 2019 har påverkat ekonomin, genom att turismen i landet minskat.

– Korruption inom regeringen, att mycket pengar lånades utan att det hanterades bra, terrorattackerna 2019, och coronapandemin har bidragit till den stora krisen, säger Ashok Swain.

IMF stöttar ekonomiskt

Internationella valutafonden (IMF) godkände i början av juni ett treårigt lån på 1,5 miljarder dollar, motsvarande drygt 12 miljarder kronor, för att stötta Sri Lankas ekonomiska reformer. IMF är också indraget i samtal om att hjälpa landet men har motkrav, som bland annat att Sri Lanka tar krafttag mot korruptionen.

Det har i flera månader varit oroligt i landets politik. I april hoppade 26 ministrar av regeringen, i maj pågick våldsamma protester vid den dåvarande premiärministern Mahinda Rajapaksas residens och studenter försökte storma parlamentet i protest mot regeringen.

Mahinda Rajapaksas tvingades då lämna sin post och efterträddes av Ranil Wickremesinghe, som i sin tur under lördagen sagt att han ska lämna sin post.

Mitt i krisen har dock landet enats, säger Ashok Swain.

– Den enorma ekonomiska krisen och demonstrationerna har enat folket. Buddhister, muslimer och hinduer har enats i demonstrationerna, säger han.

Stormningen inte oväntad

Han säger att stormningen av presidentpalatset är allvarlig, men inte oväntad. Nu efter stormningen tror han att en administration bestående av alla partier i parlamentet kommer att installeras.

– Jag tror att det finns möjlighet att få en ny politisk hantering, för att kunna återhämta landet, säger Ashok Swain.

– Allt beror på hur landet går vidare.