Elpriserna slog i höjden i december, januari och februari. Människor vittnade om elräkningar på femsiffriga belopp. Därför gick regeringen ut med ett ekonomiskt stöd till de som drabbas. De som har förbrukat över 700 kilowatttimmar i månaden, upp till 2 000 kilowattimmar får kompensation för de höga elräkningarna. Runt 1,8 miljoner hushåll antas få hjälp.

Förslaget har kritiserats från flera håll. En kritik handlar om att många som bor i stora hus – och som ofta har råd att betala en högre elräkning – gynnas mest. En del av dessa får hela 6 000 kronor i kompensation. Samtidigt gynnas personer med sämre ekonomi i lägre grad eller inte alls.

– Elpriset kan ju ha en stor procentuell påverkan beroende på boende och vilken inkomst man har, säger Louise Ödlund, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

En normal förbrukning för en person som bor i en mindre lägenhet brukar ligga på i snitt 2 000 kilowattimmar – per år, så länge lägenheten inte värms upp av el. Det är samma förbrukning som nu regeringen ska kompensera hushåll i större hus för att de har förbrukat – men då per månad.

Kompensationen hjälper fattiga med direktverkande el

Men för en del personer med lägre inkomster, som bor i hus eller lägenhet där uppvärmningen sker med direktverkande el, kan faktiskt regeringens kompensation hjälpa till.

Syre har undersökt hur det ser ut för de pensionärer som har lägre pension och därför är berättigade bostadstillägg, och som samtidigt bor i eget hus eller hyrd bostad med kallhyra som värms upp med el. I den gruppen tycks det faktiskt vara många som innefattas av regeringens elkompensation. I varje fall om du bor i en bostad på över 79 kvadratmeter i zon ett, zon två och zon tre, eller äger ditt hus i zon fyra.

För de som däremot bor i hyrd bostad i zon fyra, har kallhyra och direktverkade el, tycks elförbrukningen ligga på gränsen för att de ska få stöd av regeringen. Det konstaterar Syre efter att ha utgått från Pensionsmyndighetens beräkningar som bygger bland annat på befolkningsstatistik från 2020 (se faktaruta längre ned). Zon fyra är bland annat Skåne, Gotland och Blekinge.

– Men man får vara försiktig att uttala sig om faktiska förhållanden. Det är statistik som ligger till grund, och vi vet inte vilken förbrukning pensionärer med bostadstillägg har. Men rimligen ser det ut som att en hel del får ersättning i olika grad, säger Linda Nygren, specialist på bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten.

De höga elpriserna syns inte i bostadstilläggets schablon

De pensionärer som bor i mindre lägenheter och använder mindre el än i faktarutan, får dock inte del av regeringens elkompensation. Det är också oklart om de höga elpriserna helt kompenseras för alla pensionärer med bostadstillägg.

Det normala är att pensionärer själva står för sin hushållsel, den ingår alltså inte i bostadstillägget, och denna grupp lär alltså inte få del av regeringens elkompensation, eftersom de förbrukar för lite. En mindre lägenhet förbrukar bara 166 kilowatttimmar hushållsel per månad.

Men många av de pensionärer vars hus värms upp med exempelvis el tycks däremot få del av elkompensationen, som vi konstaterade ovan. Det är dock oklart om de går plus minus noll i relation till deras bostadstillägg.

Anledningen är att deras bostadstillägg beräknas utifrån statistik över bland annat hur mycket värme folk använder.

Dessa schablonerna som ligger till grund för bostadstillägget beräknas bara en gång om året – i oktober. Därför är inte vinterns höga elpriser inräknade i årets bostadstillägg. Schablonen är till och med lägre i alla zoner än vad den var år 2021 och 2020.

– De höjda elpriserna till trots så sjönk just värmeschablonen nu från januari 2022, säger Linda Nygren.

En förklaring till att schablonen är lägre handlar bland annat om att förbrukningen för att värma upp hus har sjunkit i Sverige i snitt över hela befolkningen, bland annat för att nya hus som byggs är med energieffektiva. Vinterns höga elpriser gör att bostadstillägget kan bli lägre än den faktiska boendekostnaden för de pensionärer som bor i hus eller lägenhet där uppvärmningen sker med el.

– Det är absolut problematiskt när elpriserna stigit så dramatiskt som de har gjort och vi behöver utgå från statistiken som den har sett ut till och med oktober, säger Linda Nygren.

Även vissa personer med sjukersättning, tidigare kallad förtidspension, som bor i lägenhet med kallhyra eller i eget hus påverkas. Detta eftersom även Försäkringskassans bostadstillägg beräknas bland annat utifrån pensionsmyndighetens värmeschablon. Dessutom händer det att en del kommuner hör av sig till pensionsmyndigheten och vill ha uppdateringar av schablonerna till andra sammanhang.

Kommer regeringens elkompensation kunna kompensera för de hushåll som på grund av de höga elpriserna får lägre bostadstillägg än sina faktiska boendekostnader?

– Jag kan inte uttala mig om hur det kommer att slå, men tanken med ju elkompensationen är att den ska vara en hjälp, och priserna har väl gått ned så förhoppningsvis var det en tillfällig prishöjning vi såg och att vi nu kommer återgå till normala nivåer, säger Linda Nygren.

”Regeringens elkompensation slår fel”

Miljöpartiet sällar sig till dem som anser att regeringens stöd slår fel, eftersom det främst gynnar hushåll med stora hus som egentligen har råd att betala. I stället skulle de vilja se en stödpeng som bygger på hur mycket elkostnaden har ökat procentuellt.

– Då gynnas även de med en lägre månadsinkomst. Det blir mycket bättre fördelningspolitiskt, säger Lorentz Tovatt (MP), energipolitisk talesperson.

Dessutom vill Miljöpartiet införa ett stöd så att människor slutar använda direktverkande el. Inköp av solceller ska gynnas liksom ett konverteringsstöd för de som vill ersätta direktverkande el med fjärrvärme, bergvärme eller effektiv värmepump. De förespråkar också stöd till att installera smart teknik – även för personer mer lägre inkomster – så att hushållet kan se vilka tidpunkter som elen är dyrast, och på så vis undvika att köra tvätt- eller diskmaskinen samtidigt som alla andra.

Att stödja energieffektivisering leder dock till att människor kan få pengar över när elräkningen blir lägre, vilket kan innebära att de lägger mer pengar på annan energiintensiv konsumtion, till exempel flygresor, poängterar Patrik Söderholm, ledamot i Klimatpolitiska rådet och professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.

Det är Lorents Tovatt, fullt medveten om.

– Det är ju en klassisk ekonomisk fälla, som kallas rekyleffekten. Det bästa sättet att kompensera är att lägga skatt på det som är dåligt för klimatet så att de som släpper ut betalar för sig, säger han.

Louise Ödlund håller med.

– Regeringens elkompensation är en tankevurpa, den slår fel. Nu har vi inga incitament att tilläggsisolera eller investera i solceller. Det riskerar att cementera fast att vi förbrukar mycket el. Vi behöver styrmedel som styr bort från en hög elanvänding, säger hon, och tillägger att en lägre elkonsumtion i Sverige leder till att vi kan exportera mer fossilfri el ut i Europa så att de slipper använda så mycket kol och olja, vilket är bra för klimatet i stort.