Sveriges utdikade våtmarker är en klimatbomb som bidrar med lika stora utsläpp av koldioxid som vägtrafiken. Men den kan desarmeras. Syre frågade riksdagspartierna hur mycket de vill satsa på att återställa våtmarker under mandatperioden.
Det är lätt att vara efterklok men det är vad vi tvingas vara för att börja åtgärda en av de största orsakerna till Sveriges territoriella utsläpp. Från slutet av 1800-talet till slutet av 1900-talet gav staten bidrag till de markägare som ville torrlägga mark, för att istället bruka den.
Men det kom med ett pris.
Varje år står utsläpp från dränerade torvmarker för 11,6 miljoner ton koldioxid till atmosfären. Det kan jämföras med de 0,48 miljoner ton som släpps ut på grund av inrikesflyget – eller de 9,4 miljoner ton som släpps ut av våra över fyra miljoner bränslebilar. Totalt står utsläpp från dikade torvmarker för 25 procent av Sveriges territoriella utsläpp. Men en hel del kan åtgärdas – genom att göra om och göra rätt. Den markägare som vill återväta en utdikad torvmark kan förutom att få ett lite bättre klimatsamvete, också klappa sig på axeln för att ha utdelat ett viktigt slag mot övergödningen, samtidigt som den biologiska mångfalden gynnats.
Men stöd som ska hjälpa våtmarksprojekt har återkommande dragits in, vilket SVT-programmet Uppdrag granskning avslöjade förra året. Så hur står det till med partiernas ambitioner inför årets val?
Centerpartiet:
– Centerpartiet vill se åtgärder på stora delar av landets infrastruktur för vatten och avlopp (VA), där ett av förslagen är att vi vill se utökade satsningar på våtmarker och vattendammar för att öka retentionen av näring i landskapet. För att nyttja våtmarkernas ekosystemtjänster krävs att vi aktivt vårdar och restaurerar de redan befintliga, men också att vi förstärker arbetet med att anlägga nya områden. Totalt vill vi satsa 1,6 miljarder kronor på dessa åtgärder.
Kristdemokraterna:
– Vi har inte någon budget beslutad för detta i dagsläget.
Sverigedemokraterna:
– Vi har inte avsatt mer medel för detta område.
Socialdemokraterna
– Den socialdemokratiska regeringen har tidigare beslutat om att ge Skogsstyrelsen i uppdrag att återväta utdikade våtmarker för att minska utsläpp av växthusgaser. För 2021 får Skogsstyrelsen använda högst 50 miljoner kronor, för 2022 högst 70 miljoner och för 2023 högst 49 miljoner. Vi ber att få återkomma om hur mycket det bör satsas på under efterkommande år.
Vänsterpartiet:
– Vi vill öka ambitionsnivån för att skydda värdefull natur och återställa våtmarker och investerar därför 5 miljarder kronor per år över nuvarande nivåer för det ändamålet.
Miljöpartiet:
– Miljöpartiet vill satsa 3 miljarder om året på åtgärder för värdefull natur. En betydande andel av detta ska gå till att återställa våtmarker, vilket innebär ett mångdubblat anslag. Vi vill också genomföra en rad andra åtgärder för att kunna öka takten i Skogsstyrelsens och länsstyrelsernas arbete med återvätning.
L och M har avböjt att svara på grund av tidsbrist. Men båda partierna uppger i en enkät med Aktuell hållbarhet att de vill införa ytterligare ekonomiskt stöd för att öka restaurering av våtmarker.
