– Det handlar om att påminna och understryka att den klausulen finns och att den är viktig för alla oss i Europa, säger statsminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff och syftar på artikel 42.7 i EU-fördraget.

På en fråga om brevet skrivits för att påminna om att Sverige och Finland kan behöva hjälp, svarar statsministern:

– Det påminner om att om ett land hamnar i en sådan situation så har vi ställt upp på att vi ska bistå. Det finns flera länder det skulle kunna vara aktuellt för.

Klausulen ska vara ett slags EU-motsvarighet till försvarsalliansen Natos säkerhetsgaranti, det vill säga att de andra Natoländerna måste försvara ett annat som utsätts för angrepp. Men EU-klausulen går inte lika långt. Den talar om att EU-länder ska hjälpa varandra vid till exempel ett väpnat angrepp, men inte hur.

Om den säkerhetspolitiska analys som nu ska göras säger Andersson att syftet inte är att ha en Natodiskussion.

Partiledarna möttes

Hon hade på tisdagen ett möte med övriga partiledare. De borgerliga ledarna krävde att regeringen inleder en diskussion om ett eventuellt Natomedlemskap.

Men enligt statsministern är det bästa för Sveriges säkerhet att hålla fast vid nuvarande säkerhetspolitiska linje.

– En Natoansökan nu skulle ytterligare destabilisera den här delen av Europa, säger Andersson.

Däremot ser hon ett behov av att ”komplettera” den nuvarande säkerhetspolitiska analysen. Den togs fram av försvarsberedningen, där alla riksdagspartier ingår, 2019.

Men hur kompletteringen ska göras, vem som ska göra den och hur uppdraget ska formuleras är inte spikat.

Inte nöjda

Liberalernas ledare Nyamko Sabuni kräver att Sverige inleder partisamtal om ett eventuellt Natomedlemskap, precis som i Finland.

– Statsministern vägrar sätta i gång sådana diskussioner och det tycker jag är olyckligt, säger Sabuni.

Inte heller Kristdemokraternas ledare Ebba Busch var nöjd efter mötet. Hon varnar för att dröja med att börja diskutera Natomedlemskap.

– Vi kan inte teckna en hemförsäkring när huset redan brinner, säger hon.

Är oroad

Moderatledaren Kristersson är oroad för att Sverige hamnar på efterkälken när nu Finland har inlett partiledarsamtal om Natofrågan.

– Sverige måste vara berett att fatta beslut samtidigt, sade han till TT före mötet.

Kristersson tycker visserligen att det är bra att säkerhetsanalysen nu ska kompletteras, men han vill att ett eventuellt svenskt Natomedlemskap ska vara en del i den.

– Det är bråttom. Vi kan inte sätta oss i ett vindskydd och hoppas att det här blåser över, och sedan överraskas av ett finskt beslut om någon eller några månader, säger Kristersson.

Han understryker att frågan om ett Natomedlemskap inte får vara någon intern socialdemokratisk process.

Statsministern vill inte svara på hur Sverige agerar om Finland beslutar sig för att gå med i Nato. Andersson hänvisar till att det är en hypotetisk fråga.
SD omprövar

Moderaterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna är sedan länge för ett svenskt Natomedlemskap. Sverigedemokraterna (SD) signalerade nyligen att man är öppen för att ompröva sitt nej till Nato.

Om SD skulle svänga så finns det en majoritet för Nato i riksdagen.
SD-ledaren Jimmie Åkesson uppger att partiet inte svängt om Nato i grunden, men han pekar på att SD:s nej i dag är ”väldigt skarpt” formulerat. I förslaget till valplattform står att ”svensk alliansfrihet ska värnas och leder till handlingsfrihet vid en förändrad säkerhetsbild”.

– Jag är inte säker på att det är en rimlig hållning i det här läget, sade han till TT före mötet.

Valplattformen ska behandlas på SD:s valkonferen i helgen. Inför den ska frågan diskuteras i partiets verkställande utskott.