På den internationella kvinnodagen uppmärksammar vi dem som har kämpat för de rättigheter vi ofta tar för givna. Men det är också en dag för att hämta kraft till den kamp som ligger framför oss. Som kampen för kvinnorna i krigets Ukraina. Här har Sverige och EU ett humanitärt ansvar som förpliktigar, skriver Alice Bah Kuhnke (MP), EU-parlamentariker.
Krig, konflikt och akuta krissituationer slår alltid hårdast mot de redan utsatta. Det späder på de samhälleliga orättvisor som redan finns. Mellan rika och fattiga, mellan dem som ryms inom gängse normer och dem som ses som avvikande och mellan kvinnor och män. Det är välkänt att våld, sexuella övergrepp och människohandel ökar i kristider. Ibland används det som en medveten krigsstrategi, i andra fall är det en konsekvens av en farlig flyktväg. I skrivande stund har över en miljon människor flytt Ukraina. Majoriteten av de som flyr just nu är kvinnor och barn och FN har varnat för ökat sexuellt våld som följd. Vi har ett ansvar att se till att dessa människor inte faller offer för mer våld.
Kriget i Ukraina har pågått under många år och landet är redan ett av Europas fattigaste, med bristande sjukvård och en utbredd ojämlikhet. Trots att väldigt många människor nu söker skydd i EU, kommer en stor andel stanna inom landet för att inte splittra familjen. Detta faktum lämnar redan utsatta kvinnor och barn i en farlig situation. Vi måste se till att vår hjälp når dem.
När Sverige med Miljöpartiet i regeringen har satsat på att jämställdhetssäkra biståndet till Ukraina, har Moderaterna förlöjligat det. Förra veckan enades alla EU:s migrationsministrar om att aktivera det instrument som ger de som flyr från Ukraina omedelbart skydd i EU. Det är extremt viktigt för att ge skydd till alla de kvinnor och barn som just nu flyr. Samtidigt har Sverige, som redan är en stor biståndsgivare till Ukraina, nyligen annonserat ett ytterligare stödpaket. Moderaternas krav om att minska Sveriges biståndsbudget och att bygga murar mot omvärlden har inte åldrats väl.
Sveriges och EU:s humanitära stödpaket kommer göra skillnad för människor som just nu lider i Ukraina. Men vi måste se till att vi säkerställer att vår hjälp också kommer de mest utsatta till del. Här är våra krav:
Allt fler länder ökar sina humanitära insatser för att stötta Ukraina, däribland Sverige. Vi måste öronmärka biståndspengar till de organisationer på plats i Ukraina som arbetar fokuserat på särskilt utsatta grupper, däribland kvinnor. Just nu tvingas gravida i Ukraina föda sina barn i skyddsrum, på tunnelbaneperronger och i flyktingläger. De betalar med sin hälsa och riskerar sina liv för Putins krig. De behöver vår hjälp.
EU:s asyl- och migrationspolitik är ett haveri som kommer leda till stor skada för de människor som nu flyr från Ukraina. År efter år har tillfälliga lagar avlöst varandra, och förhandlingarna med den lagstiftning som presenterade för mer än ett år sedan är låsta. Putins invasion av Ukraina föranleder ett omtag. Det är bråttom nu. En otillräcklig lagstiftning är en grogrund för att människor utnyttjas, utsätts för människohandel och kommer till skada.
Vi vill se att EU har en feministisk utrikespolitik som säkerställer att kvinnor och andra marginaliserade grupper ska finnas representerade och aktivt kunna forma vår gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik – till skillnad från hur det är i dag när en majoritet av dem med tyngst positioner inom EU:s utrikespolitik är män. Vi vet att majoriteten av dem som lever i extrem fattigdom är kvinnor och för att se till att de får den hjälp de förtjänar måste EU:s biståndsprojekt jämställdhetsintegreras och pengar öronmärkas för att stärka jämställdhet globalt.
Ukraina behöver all hjälp de kan få från omvärlden. En humanitär katastrof är i antågande och vi måste göra vårt yttersta för att lindra krigets konsekvenser. De som flyr till Europa ska få skydd. Kvinnors rättigheter ska skyddas och främjas. Genom feministisk utrikespolitik, humanitära insatser och human migrationspolitik skapar vi det fundament de mest utsatta behöver. Vilket är vår skyldighet.
