Efter en lång tids rösträknande står det klart: För första gången i Nordirlands historia är vänsternationalistiska Sinn Féin största parti med drygt 29 procent av rösterna.
— Det här är början på en ny era, säger Sinn Féin-ledaren Michelle O’Neill.
Sinn Féin, som har ett uttalat mål att Nordirland ska anslutas till Irland, får flest platser i det nordirländska parlamentet Stormont. Det innebär att det irländskt nationalistiska partiet kommer att få tillsätta landsdelens högsta politiska ledare för första gången sedan ön delades 1921.
Michelle O’Neill, som leder den nordirländska delen av Sinn Féin och därmed förväntas bli förstaminister, säger att det här är ett avgörande ögonblick i Nordirlands historia.
— Jag kommer att stå för ett ledarskap som är inkluderande, som hyllar mångfald och som garanterar rättigheter och jämlikhet för de som tidigare har hållits ute, diskriminerats mot eller som har ignorerats, säger hon enligt nyhetsbyrån AFP.
O’Neill säger att debatten om ett enat Irland lever, men att det viktigaste nu är att hitta lösningar på de ekonomiska utmaningar som folket står inför.
— Låt oss ha en hälsosam debatt om hur vår framtid ska se ut, säger hon.
Den högsta partiledningen – Sinn Féin verkar som parti på var sida om den irländska gränsen – har antytt att man kan försöka att få en folkomröstning om ett enat Irland till stånd inom fem år.
Unionister tappar stort
Under den drygt 30 år långa våldsamma period som kallas ”The Troubles” betraktades Sinn Féin på sätt och vis som den politiska grenen av den irländska republikanismen, medan IRA var den väpnade.
Sinn Féin ser endast ut att få marginellt fler väljare än förra valet, 2017. Att maktbalansen ställs om så drastiskt beror framför allt på att det Londonvänliga Demokratiska unionistpartiet (DUP), som tidigare var största parti, tappar stort. DUP får drygt 21 procent av rösterna.
Det regionala styret i Nordirland har de senaste åren präglats av kaos.
Landsdelen ska styras av en samlingsregering, i enlighet med det fredsavtal som 1998 satte stopp för ”The Troubles”, men det gnisslar rejält och det kan bli fortsatt svårt att finna någon samsyn efter valet.
Krav på London
DUP hade förstaministerposten fram till nyligen, men hoppade av och fällde samlingsregeringen i protest med de Nordirlandsspecifika handelsregler som Storbritannien och EU förhandlade fram efter brexit.
Jeffrey Donaldson kräver att den brittiska regeringen river upp de reglerna – och varnar för att partiet annars inte kommer att ta plats i det nordirländska samstyret. Om så inte sker inom 24 veckor efter valet blir det nyval.
Starkt framåt går i stället Allianspartiet, som försöker hålla sig vid sidan om den traditionella uppdelningen mellan Irlandsvänliga nationalister och Londonsinnade unionister. Partiet blir tredje störst med 13,5 procent.
— Vi menar allvar med att vi vill få det att fungera i Stormont. Vi är inte intresserade av att spela spel, säger Allianspartiets ledare Naomi Long.
Exakt hur mandaten i Stormont kommer att fördelas är ännu inte helt färdigställt. Vid 20-tiden på lördagskvällen hade nästan alla mandat fördelats. Då hade Sinn Féin 27, DUP 24 och Allianspartiet 15, enligt BBC.
Johnson: En tuff natt
Även i andra delar av Storbritannien har lokalval hållits, med tunga resultat för det konservative regeringspartiet Tories.
Efter de senaste månadernas många skandaler kring den brittiske premiärministern Boris Johnson gav helgens lokala och regionala val i England, Skottland och Wales en bild av vad väljarna tycker.
Tories förlorar makten i elva lokalfullmäktige, bland annat i Londonområdet, och närmare 500 mandat över hela landet. Socialdemokratiska Labour rönte stora framgångar i Wales och Liberaldemokraterna tog stora kliv i södra England. I Westminster i London vann Labour för första gången på 60 år.
I brittisk press får premiärministern skulden för Tories misslyckande. Återigen höjs röster bland partikollegor som ifrågasätter Boris Johnsons framtid som landets och partiets ledare.
–Vi hade en tuff natt i vissa delar av landet, medger Johnson enligt BBC.
Bakgrund: Konflikten i Nordirland
Nordirland är en del av Storbritannien och styrdes fram till 1972 av en protestantisk majoritet som diskriminerade den katolska befolkningen. När en fredlig medborgarrättsrörelse i slutet av 1960-talet började kräva lika rättigheter för katoliker möttes deras krav av våld från protestanter som såg sin maktställning hotad.
Det utlöste en våldsspiral där Irländska republikanska armén (IRA), som slogs för ett enat Irland, och protestantiska halvmilitära grupper, som ville behålla banden till Storbritannien, gjorde sig skyldiga till blodiga attentat. Omkring 3 700 människor miste livet i den drygt 30 år långa våldsamma perioden, som brukar kallas för ”The troubles”.
Ett fredsavtal slöts 1998 och steg för steg har livet i Nordirland normaliserats, även om våldet inte har försvunnit helt. Alla problem kunde inte lösas och fredsprocessen har varit kantad av kriser.
Storbritanniens komplicerade utträde ur EU har väckt farhågor om att konflikten ska blossa upp igen, eftersom den öppna gränsen mellan Nordirland och Irland påverkas.
Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet (TT)