Fit for 55 är EU-kommissionens namn på det stora paket av miljöåtgärder som presenterades i fjol somras. Det handlar om hur utsläppen i EU om 7,5 år ska ha minskat med 55 procent jämfört med basåret 1990.

Paketet innehåller 14 förslag, varav åtta nu ska hanteras av EU-parlamentet. Därefter går de vidare till slutliga kompromissförhandlingar med EU:s medlemsländer i ministerrådet.

För EU-parlamentet gäller det nu att välja linje: ska man ha höga krav, lite mitt emellan eller lägre? Åsikterna går isär, även om de stora partigrupperna till vänster, höger och mitten är hyfsat överens om huvuddragen.

Utsläppsrätter

Av förslagen i dag är uppdateringen av handeln med utsläppsrätter (ETS) den klart tyngsta. Bland annat handlar det om att i lagom takt ta bort antalet utsläppsrätter. Grundförslaget är att 4,2 procent ska plockas bort under första året efter införandet, varpå siffran sedan ska ökas med 0,1 procentenheter varje år: till 4,3, sedan 4,4, därefter 4,5 och så vidare.

Antalet fria utsläppsrätter i systemet ska också minska, förslagsvis till 0 år 2030, om parlamentets miljöutskott får råda.

In i ETS-systemet ska även utsläppen från byggnader och vägtransporter, även om förslaget i EU-parlamentet är att tills vidare undanta privata hushåll från kraven, för att inte pressa ännu mer i det hårda ekonomiska läget.

En annan viktig bit i dag är förslaget om att införa en gränsjusteringsavgift – förkortad CBAM på engelska och oftast kallad för ”koldioxidtull”. CBAM innebär att import av vissa varor blir dyrare från länder utanför EU med lägre klimatkrav. Bland varorna finns exempelvis stål, aluminium och gödningsmedel.

Skog och bilar

Andra omröstningar gäller utsläppen från skogs- och markanvändning, förkortat LULUCF i klimatsammanhang. Här handlar det bland om hur skogen kan användas för att på naturligt sätt ta hand om koldioxid, exempelvis genom hårdare krav för kalhyggen.

I dagens allra sista omröstning är sedan frågan om när bilar och skåpbilar som använder fossila bränslen ska vara utfasade. Grundförslaget är att inga nya bensin- och dieselbilar ska få säljas från år 2035, vilket dock utmanas av önskemål om att gå långsammare fram och ”bara” ha minskat försäljningen med 90 procent till det året.

Oavsett vad EU-parlamentet väljer för linje i dag är det fortfarande långt kvar till färdiga beslut. Kompromissförhandlingarna med EU:s medlemsländer lär pågå under hela hösten och sannolikt även våren 2023. Parlamentets vägval är dock viktigt: inte minst med tanke på att medlemsländerna ofta brukar föredra mer försiktiga åtgärder än vad EU-parlamentet förordar.