Intresset var stort när Sveriges ungdomsorganisationer, LSU, arrangerade ett seminarium om rasism under Almedalsveckan på Gotland. Salen fylldes snabbt och det satt åhörare på trapporna ända upp till utgångarna. Bland de medverkande fanns den nylanserade Kommittén mot antimuslimsk rasism, som visade en film och samtalade om hur just denna form av rasism uttrycker sig i samhället.

Anna Ardin, diakon och doktorand vid Centrum för civilsamhällsforskning vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, är en av de tre talespersonerna för den nybildade kommittén. Hon forskar just nu om demokrativillkor och civilsamhällets utrymme och var även med i det initiala arbetet som ledde till bildandet av nätverket.

– Det var via ett projekt som min arbetsplats, Forum idéburna organisationer med social inriktning, hade för att samordna civilsamhället kring rasism. Vi hade träffar med olika organisationer som jobbade med en eller flera av fem olika typer av rasism: mot judar, romer, muslimer, afrosvenskar och samer, säger hon.

Under träffarna växte en samsyn fram kring att islamofobi och antimuslimsk rasism är en form av rasism som växer mycket snabbt i Sverige just nu och att det finns ett behov av att civilsamhällesorganisationer samordnar sig, bland annat för att utöka kunskapen om hur den här typen av rasism yttrar sig – för att kunna bekämpa den, berättar Anna Ardin.

– Det var flera organisationer som ville kliva upp i sitt engagemang för muslimers utsatthet, både muslimska organisationer och andra människorättsorganisationer. Så vi hade möte med dem och formade riktlinjer för nätverket och en kommitté som samordnar verksamheten.

Forskarnätverk

Vid sidan av civilsamhällesorganisationer och privatpersoner arbetar kommittén också med ett forskarnätverk, som bedriver ett självständigt vetenskapligt arbete. Just nu förbereder de en antologi som handlar om den antimuslimska rasismen i Sverige i dag. Det handlar bland annat om hur den tar sig i uttryck i myndigheter, kommuner och på arbetsmarknaden.

– Forskarnätverket jobbar inte för eller emot någonting, de förklarar hur antimuslimsk rasism fungerar. Det är som en kunskapsbank. Jag tittar på diskursen om muslimer i svenska myndigheter, där man kan se väldigt tydligt att man använder sig av samma typ av inramning, att det är väldigt problematiskt med muslimer i Sverige.

Vad har du för bild av rasism mot muslimer?

– Våra organisationers bild, framförallt de muslimska, men även andra, är att man oftare blir kritiserad om man jobbar med de här frågorna eller är muslim, man blir oftare ifrågasatt. Just nu håller vi på med en analys av partiledarnas tal och tittar på vilka antimuslimska uttryck de använder sig av i sina tal.

– Vi ser att muslimer adresseras och används som ett slagträ i politiken för andra frågor, för att exempelvis angripa högern, på ett sätt som vi inte sett förut. Att man inte kan vara svensk och muslim samtidigt säger man inte rakt ut, men man pratar om utländska personer som inte förstår hur svenska lagar fungerar. Man börjar prata mer och mer om svenska värderingar, och muslimska värderingar som en kontrast till det, i mainstream, i media, i politiken, säger Anna Ardin.

Efter några års deltagande på politikerveckan i Almedalen har hon också uppmärksammat att muslimers frånvaro på seminarium och samtal som är kopplade till rasism blivit större.

– Det var exempelvis ett rundabordssamtal om hat och hot med ett tiotal deltagare, och det var ingen muslim med, trots att vi vet att hälften av allt hat o hot på nätet är riktat mot muslimer. Det är så typiskt, muslimer är väldigt marginaliserade i dag, för att man får väldigt lite utrymme. Vi hoppas att vi ska kunna få hit fler muslimer till Almedalen, för att det är en grupp som har marginaliserats så mycket.

Många ser att rasismen ökar

Kommittén mot antimuslimsk rasism har också lanserat en sajt, islamofobi.se, där personer eller organisationer som är engagerade i frågor som rör rasism mot muslimer kan gå med eller ta kontakt för att samverka i olika aktiviteter. Just nu har nätverket över 700 medlemmar och antalet växer. På grund av skyddsskäl är endast de tre talespersonerna för kommittén namngivna på sajten.

– Det känns väldigt hoppfullt att det finns ett stort intresse. När vi tidigare har jobbat med de här frågorna i olika organisationer, har många av oss upplevt att det funnits liten förståelse och väldigt stort motstånd. Men nu ser vi att många har sett samma saker som vi såg i våra analyser, att den här intensiteten i rasismen som har ökat de senaste åren. Nu finns ett intresse av att identifiera att den faktiskt existerar.