En ville bli läkare, en annan se Paris, en tredje träffa sin författarförebild, men deras drömmar släcktes förra fredagen med en självmordsbomb. Terrordådet har väckt ramaskri, liksom en stark och befogad oro hos hazarer i Afghanistan.
Överlevande vänner håller fram bilder på 14-åriga Basgul, en av de yngsta bland de mördade, i ett inslag i BBC. Hon ville bli läkare, berättar vännerna, hon älskade att skriva poesi och var bra på fysik och kemi. Systern, hennes närmaste vän, överlevde terrordådet på Kaaj utbildningscenter i västra Kabul med en hårsmån.
Enligt den senaste uppdateringen från Unama, FN:s mission i Afghanistan, skadade terrordådet 110 personer. 53 miste livet, varav 46 flickor och unga kvinnor. Samtliga hazarer.
Brutala attacker
Human rights watch, HRW, som följer utvecklingen i landet, fick på tisdagen beskedet att ytterligare två av de skadade avlidit på sjukhus. Hazarerna är en huvudsakligen shiamuslimsk folkgrupp som diskriminerats och förföljts av olika afghanska regeringar i över ett århundrade enligt HRW. Under talibanstyret på 90-talet riktades massmord och andra allvarliga övergrepp mot hazarerna.
HRW:s kommunikationschef, Birgit Schwartz, konstaterar i ett livesänt samtal på tisdagen att hazarer har starka skäl att oroa sig för sin säkerhet.
– Vad vi sett sedan talibaner tog över Afghanistan för andra gången i augusti förra året, är att islamiska statens affilierade i landet, Isis, lanserat många brutala attacker mot hazarernas moskéer, skolor, arbetsplatser och dödat och skadat minst 700 personer. Talibanska myndigheter har gjort väldigt lite för att skydda folkgruppen, säger hon.
Anhöriga till överlevare av fredagens terrordåd har inte fått komma in på sjukhusen och träffa sina barn. Frivilliga har inte fått donera blod till de skadade, och kvinnor som protesterat har gripits.
— Det står klart att i en miljö där de här attackerna mot civila är så systematiska, har myndigheterna inte heller någon avsikt att säkerställa att denna sårbara grupp är skyddad, säger Birgit Schwartz.
Fulla av liv och drömmar
Fredagens terrordåd har väckt starka reaktioner. I flera provinser gick studenter ut på gatorna i protest och på sociala medier retweetades hashtaggen #StopHazaraGenocide över en miljon gånger inom 48 timmar.
Marzia, som blev 16 år, lämnade en dagbok efter sig. I flera inlägg jämförs hon med Anne Frank i förhoppningen att omvärlden ska reagera med igenkänning och agera: ”Båda gjordes till måltavlor med etnicitet och religion som förevändning, båda var fulla av liv och drömmar.”
Enligt Fereshta Abbasi och Sahar Fetrat, båda utredare på HRW med bakgrund och familj i Afghanistan, kände ungdomarna till riskerna när de gick för att skriva antagningsprov till högskolan, men de gick dit ändå.
Under HRW:s onlinesamtal berättar de att flickorna vägrat låta sig hindras av landets svåra ekonomiska situation eller av att flickors och kvinnors rättigheter decimerats sedan talibanerna återfick makten i Afghanistan.
– De tog risken för att de ville det. Nu blev det ramaskri, med rätta och det är på tiden. Många kvinnor gick ut på gatorna i Bamyan och kämpar för hazarstudenternas rätt till utbildning, och för alla afghanska flickors rätt till utbildning, utan att attackeras eller dödas, säger Sahar Fetrat.
Fereshta Abbasi bekräftar hur engagerade flickorna var, och berättar om en video som spelades in strax före terrordådet där de avger ett löfte om att arbeta för en bättre framtid för dem själva och Afghanistans folk.
De drömde om att få fortsätta utbilda sig, precis som nobelpristagaren Malala Yousafzai, när hon sköts i huvudet av talibaner på väg hem från skolan i Pakistan 2012.
Nu skriver Yousafzai: ”Barn riskerar sina liv för att gå till skolan medan världsledare står bredvid och tittar på.”
Grymheterna måste erkännas
Efter att själv ha förlorat vänner och familj i Afghanistan vet Abbasi vilka trauman och konsekvenser som väntar de unga överlevande som kommer att fortsätta utmana talibanernas patriarkala system.
– Det är viktigt att tänka på vad som händer sedan, vad som blir kvar av de här människorna som måste kämpa hela sina liv för ett liv man inte ens är säker på att om man kommer att ha nästa dag eller inte.
Abbassi betonar att omvärlden behöver stå upp för hazarerna, först och främst genom att erkänna grymheterna som pågår. Och hon har två omedelbara krav till världssamfundet: att inte deportera afghaner, eftersom Afghanistan inte är säkert, och att i asylprocesser ta hänsyn till hazarers utsatthet.
Chefen på Kaaj utbildningscenter förmedlade på torsdagen ett budskap till studenterna: ”Delta i proven och gör motstånd med din penna.”
”Världen måste höra oss”, skriver Setara Bakhtyari i en av de tusentals tweets som under helgen spridits med hashtaggen #StopHazaraGenocide.
Även på gatorna fortsätter protesterna:
”Att tillhöra milenniegenerationen är inte ett brott!”
I Sverige är demonstrationer planerade på flera håll i landet på lördag, 8 oktober:
STOCKHOLM: Medborgarplatsen, 14.00-17.00
GÖTEBORG: Götaplatsen, 14.00-17.00
MALMÖ: Gustav Adolfs torg, 15.00-17.00
UMEÅ: Rådhusparken, 14.00-16:30
BODEN: Medborgarplatsen, 13.00-14.00
ÖSTERSUND: Stortorget, 15.00
KALMAR: Larmtorget 2, 15.00-18.00
KARLSTAD: Stora torget, 14.00
