De lovade miljardsatsningar på billigare bränsle, färre brott och sänkta skatter. Nu är de fyra partierna inom Tidöavtalet klara med sin första statsbudget.
Tisdagen den 8 november presenterar den nya regeringen sin första budgetproposition, och samtidigt lämnar de även in höständringsbudgeten för 2022.
För Elisabeth Svantesson (M) blir det första gången hon som finansminister får gå den klassiska budgetpromenaden från finansdepartementet till riksdagen där det sedan blir debatt.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fick med stöd av Sverigedemokraterna bilda regeringen efter det att de vunnit valet på bland annat löften om sänkta skatter, hårdare tag mot kriminaliteten, snävare regler för migration och integration, kraftigt sänkta drivmedelspriser och ett högkostnadsskydd för att skydda hushållen mot höga elräkningar.
När nu budgetpropositionen läggs fram blir det kvitton på vad den nya regeringen vill göra, och vilken politik den vill driva. Det som kommit ut hittills kring budgeten har gjort många besvikna.
Inget högkostnadsskydd
En dryg vecka före valet, den 2 september, skrev moderatledaren Ulf Kristersson, via sin pressekreterare, ett sms till TT. I det skrev han att han har pratat med partiledarna Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L) och att de fyra är överens.
“Om vi vinner valet och Sverige får en ny regering, så kommer vi se till att högkostnadsskyddet för hushåll och företag mot de extrema elpriserna, finns på plats den 1 november. Hushållens ekonomi ska räddas i god tid före jul. Det är ett gemensamt vallöfte.”
Men så blir det inte.
Istället satsas 55 miljarder i ett kontantstöd till alla elanvändare med eget avtal i södra Sverige, elområde 3 och 4, medan de i norra Sverige, elområde 1 och 2, inte får någonting.
När pengarna ska betalas ut, och hur det ska gå till, är ännu oklart men tidigast blir det i december.
Ulf Kristersson ser inte detta som något brutet vallöfte. Tvärtom var han mycket nöjd när han presenterade förslaget den 27 oktober “fyra dagar före den första november, som var det datum när vi lovade att återkomma med vår modell”, som han sa på pressträffen.
– Jag tycker nog att vi med viss marginal upprätthåller vårt löfte, sa Ulf Kristersson vidare.
Just det förslaget kommer dock inte att påverka budgeten eftersom pengarna tas från Svenska kraftnäts överskott.
Lovade sänka bränslepriset med tio kronor
Under valrörelsen gick Sverigedemokraterna ut med löftet om att de skulle sänka drivmedelspriserna genom en sänkt bränsleskatt, sänkt moms på bränsle och sänkt reduktionsplikt. “Sänkta bränslepriser – och inget snack” stod det på partiets valaffischer.
Jimmie Åkesson återkom till att en av hans högsta prioriteringar vid kommande budgetförhandlingarna var “ett lägre pris vid pump”. Så sent som dagen innan valdagen lovade han tio kronor billigare diesel per liter.
Moderaterna i sin tur lovade fem kronor lägre dieselpris per liter medan Kristdemokraterna lovade en sänkning på nio kronor.
Men så blir det inte.
I den kommande budgeten föreslår regeringen en tillfällig sänkning under tre år med en krona per liter för diesel respektive bensin, men efter att en indexuppräkning räknas bort motsvarar det 40 öre per liter för diesel och 14 öre per liter för bensin.
Minister får kritik för att sänka ambitioner
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har fått kritik för att i och med de sänkta bränslepriserna även sänka regeringens klimatambitioner.
Hon har i sin tur upprepade gånger sagt att så inte är fallet, tvärtom ser hon “goda möjligheter att driva igenom radikal förbättrad klimat- och miljöpolitik som är vetenskapligt förankrad”.
Som en försmak av hur budgeten kommer att se ut för regeringens kommande miljö- och klimatpolitik har Romina Pourmokhtari gått ut med att regeringen kommer att avsätta 200 miljoner per år i budgeten för att återställa och anlägga våtmarker från och med 2023. Totalt nästa år blir det 300 miljoner. Syftet med projektet är att få ned koldioxidutsläppen som läckage från dikade våtmarker utgör.
– Det är en permanent satsning som regeringen väljer att göra, säger miljö- och klimatministern Romina Pourmokhtari till SVT.
Järnvägspengar flyttas till vägar
På en pressträff under måndagen berättade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) att regeringen vill satsa en miljard kronor på att rusta upp vägnätet i landet och 2,6 miljarder kronor på utbyggnad av laddstolpar och laddkapacitet, mellan 2023 och 2025.
Förslaget innebär att regeringen omfördelar 750 miljoner för järnvägsunderhåll till vägunderhåll och lägger även till 250 miljoner i den kommande budgeten. Pengarna ska bland bland annat användas till beläggningsunderhåll och broreparationer.
– Denna miljard kommer göra det möjligt för Trafikverket att göra viktiga underhållsåtgärder, säger Andreas Carlson på pressträffen.
Enligt honom ska inte omfördelningen innebära sämre underhåll av järnvägarna.
Satsningar som förra regeringen påbörjade
En av de viktigaste frågorna för högerväljarna, enligt flera opinionsmätningar, var kriminaliteten. Under upprepade debatter återkom partiledarna i den nu sittande regeringen till den ökande gängkriminaliteten, inklusive det ökade antalet dödsskjutningar.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) pratar nu om en “historisk offensiv” mot brottsligheten och regeringen vill fram till 2025 öka rättsväsendets budget med fem miljarder kronor.
För 2023 innebär budgetförslaget en höjning med 1,4 miljarder.
Under förra mandatperioden och framförallt under valrörelsen kritiserade den nuvarande regeringen den då sittande regeringen för att göra för lite för att stoppa brotten. De pengar som nu skjuts till är en utökning av satsningar som påbörjats av den förra regeringen. Deras förslag för 2022 låg på 62 miljarder för hela utgiftsområdet, en ökning med 9 miljarder sedan 2020 uppger Dagens nyheter. Med redan beslutade satsningar och de som regeringen nu föreslår kommer rättsväsendets anslag att öka från 62 miljarder i år till drygt 73 miljarder 2025.
Tar pengar från flyktingmottagandet
Den nya regeringen har lovat en satsning på försvaret och att försvarsutgifter ska öka till 2 procent av BNP till 2026. Det skulle innebära en ökning med ungefär 40 miljarder kronor. Men i den kommande budgeten för 2023 höjs anslagen med 5 miljarder kronor, vilket även det är i linje med tidigare beslut.
Så här långt har regeringen aviserat förslag som tar cirka 27 miljarder av det utrymme på drygt 37 miljarder kronor som man kan spela med. Omkring 7,5 miljarder kronor av utrymmet skapas genom att biståndet inte räknas upp samt att mottagandet av kvotflyktingar minskas från 5 000 till 900 uppger SVT.
Läs mer:
