Syre har tidigare berättat om JO:s kritik mot polisens agerande vid en demonstration som hölls till stöd för Black lives matter utanför USA:s ambassad i juni 2020.

I sitt beslut kritiserar JO polisen för att ha kallat en person till förhör, samt ha gjort en husrannsakan i personens bostad, utan laglig grund. Bakgrunden till polisens beslut var att demonstrationen inte hade fått polistillstånd på grund av covidrestriktioner, men ändå genomfördes.

Polisen misstänkte att en person var aktiv som arrangör med en ledande roll på grund av att hon hade filmat och livesänt demonstrationen med sin mobil. Polisen beslutade att hämta personen till förhör under den pågående manifestationen, utan att utfärda någon kallelse. Polisen lyckades dock inte verkställa beslutet, och fem dagar senare beslutade de att genomföra en husrannsakan i personens bostad.

Men enligt JO står åtgärderna inte i proportion till det misstänka brottet, brott mot ordningslagen. De skriver i sitt beslut att det krävs ”starkare skäl för att hämta en person till förhör när misstanken avser ett brott där påföljden oftast är böter än när misstanken avser ett allvarligare brott”. JO kritiserar även polisen för bristfällig dokumentation och fastslår att beslutet om att hämta personen inte har något stöd i lagen.

”Kritiken är befogad”

Black lives matters Omar Danakill menar att JO:s kritik är helt befogad.

– Man har inte bara brutit mot riktlinjer och rutiner, utan också mot lagen. Det vi tycker är anmärkningsvärt är den obefogade stressen och obehag som man ger en människa genom att hämta personen och göra en husrannsakan, säger han till Syre.

Omar Danakill pekar på att demonstrationen i juni 2020 genomfördes under en tid då demonstrationsrätten var hotad i Sverige.

– Det var en orolig period i Sverige. Ändå hade vi milda restriktioner.
Lagen säger att man ska kunna demonstrera. Samtidigt ska man tänka på
att det finns en hotbild om smittspridning eller att man måste kunna gå
ut och demonstrera för allas lika värde? Det är en tolkningsfråga och
det ena behöver inte utesluta den andra.

”Särbehandling mellan svarta och vita kroppar”

Under samma tidsperiod hölls den så kallade ”tusenmannamarchen” i Stockholm, som arrangerades av vaccinmotståndare. Omar Danakill anser att det är relevant att jämföra både polisens och allmänhetens inställning till de olika demonstrationerna.

– Det finns mycket som bekräftar särbehandlingen som polisen kan göra
mellan svarta och vita kroppar. Vaccinmotståndarna som demonstrerade var
fler och de hade inte ens sök polistillstånd. En person dömdes till
dagsböter efter den demonstrationen, en vit cis-man. Jag tror inte att
hans liv har stannat av lika mycket som det gjorde för den här tjejen
(personen som polisen hämtade till förhör i samband med BLM:s
demonstration, reds. anm.). Det är ett tecken på rasism, säger han och
fortsätter:

– Även den helt vanliga snälla svensken sade om vår demonstration att
”Usch, nu är de ute och demonstrerar under en pandemi”. Och fokuset
internationellt blev på allt annat än sakfrågan, om varför vi
demonstrerar. Vaccinmotståndarna var ju tusentals och fick marschera
utan att den vanliga svensken reagerade på samma sätt som de gjorde på
BLM:s demonstration.

Demonstrationerna fortsätter

Black lives matter Sweden har sedan dess fortsatt att göra sina röster
hörda och har på senaste tiden arrangerat omfattande manifestationer
tillsammans med bland annat Greenpeace, Fridays for future och Amnesty.
Omar Danakill menar att det finns mycket att ifrågasätta när det kommer
till polisens agerande under även den senaste tidens demonstrationer.

– Vad vi kan dra för slutsatser av deras agerande är att de inte skyddar
de som är ute och använder sin rättighet att demonstrera. Ett talande
exempel är att människor från högerextrema sajter har kommit på våra
demonstrationer för att filma och hänga ut oss. Min upplevelse är att
det hade varit mycket enklare att avvisa de personerna. Polisen visste
vilka det var och lät dem fortsätta bedriva sin hatiska verksamhet.

Samtidigt är det viktigt att framhålla att kritiken inte handlar om att
Black lives matter är ”anti-polis”, menar Omar Danakill.

– Vi får ofta kritik för att vara anti-polis. Men så är det inte. Det
jag vill är att poliser som har betalt och förtroende för att skydda
våra medborgare håller hög moral och yrkesetik. Men min erfarenhet efter
att ha levt nästan 40 år som svart man på den här jorden visar tyvärr
allt annat än det.

Hur ser du på polisens utökade befogenheter som presenteras i Tidöavtalet?

– Avtalet saknar frågor kring polisens funktion och samarbete i samhället. Jag ser inte att de här ”polispartierna” förbättrar polisens verktyg. Det finns inga spår av att man vill höja polisens status, arbetsmiljö och lön. Det finns inga förbättringar för de människor som har valt yrket att skydda samhället. Alla de här hårda åtgärderna är kontraproduktivt när det kommer till att öka förtroendet för myndigheter, säger Omar Danakill och fortsätter:

– Ett samhälle med högt förtroende för myndigheterna går det bättre för.
Det såg vi ju till exempel i pandemin. Och det kan man också koppla till
JO-kritiken som vi pratat om. Myndigheter som har fått samhälles
förtroende för att skydda oss ska inte beröva människors rättigheter.
Därför är den kritiken viktig, så att man kan vidta åtgärder.

Varför är det viktigt för dig att engagera dig i BLM och lyfta de här frågorna?

– För min del handlar det om vilket samhälle jag önskar att mina barn
ska leva i. Jag är inte naiv och tror att mitt engagemang kommer att
göra att deras liv blir perfekta och samhället blir mindre rasistiskt. Men vi bygger grunden här, så får framtidens unga ta vid sedan. Det är
så vi gör, det finns folk som tidigare har offrat väldigt mycket för det
de tror på, ett jämlikt samhälle. Som Rosa Parks till exempel. Om det
inte vore för dem så hade du och jag inte ens suttit här och haft det
här samtalet.