Det finns över 370 miljoner människor som tillhör något av världens urfolk. Bara i Latinamerika finns det hundratals folkgrupper som alla har egna språk och kulturer, även om antalet är flest i Asien och Stillahavsområdet.
På ursprungsbefolkningarnas traditionella marker återfinns runt 80 procent av den biologiska mångfalden i världen.

Experter lyfter fram att urfolkens kulturer ofta väver samman de sociala, ekonomiska, miljömässiga och andliga systemen. Genom deras traditionella kunnande överförs kunskaper om hur ekosystemen ska förvaltas. Över hela världen har urfolken utvecklat metoder som skyddar miljön och slår vakt om kopplingarna mellan människor och natur.

Internationella fonden för jordbruksutveckling, IFAD, betonar att urfolkens matsystem ofta bygger på hållbara produktionsmetoder – och lyfter fram studier som visar att skogar som förvaltas av ursprungsbefolkningar utsätts för mindre avskogning och färre förluster av biologisk mångfald än andra områden. Urfolkens roll som naturens väktare har dokumenterats över hela jordklotet.

Utbredd fattigdom

Samtidigt är fattigdomen utbredd bland världens ursprungsfolk. FN-siffror visar att i de 23 länder där de flesta av världen urfolk lever utgör de i genomsnitt 9 procent av befolkningen. Detta samtidigt som 18 procent av de allra fattigaste i dessa länder tillhör urfolken.

IFAD slår fast att urfolkens viktiga ekoarbete underskattas – och att deras kunskaper sällan tas tillvara i samband med att beslut fattas om de marker och naturresurser ”som de har bäst kunskaper om av alla”. Detta samtidigt som urfolkens kunskaper borde vara mer efterfrågade än någonsin i klimatkrisens spår.

Världsnaturfonden, WWF, slår fast att den kamp världens urfolk bedriver för rätten till sina traditionella marker också är en kamp för att rädda planeten.
Trots att de bara utgör fem procent av jordens invånare återfinns en stor majoritet av planetens biologiska mångfald i urfolkens områden.

WWF betonar att en stor del av den avskogning som sker i världen utförs på ursprungsbefolkningarnas territorier – utan att de gett sitt medgivande. Dessa övergrepp mot urfolkens rättigheter – och de hot mot den biologiska mångfalden det för med sig – utgör enligt Världsnaturfonden en av vår tids allra största utmaningar.

Nytt projekt stärker kvinnor

I den mexikanska delstaten Yucatán är fattigdomen utbredd – och värst är situationen för kvinnor som tillhör ursprungsbefolkningen. Men tack vare ett nytt projekt har en grupp kvinnor i orten Uayma fått möjlighet att skapa sig ett bättre liv.

Genom projektet får kvinnorna i gruppen stöd för att med ekologiska metoder kunna producera mat till sina familjer, och samtidigt få fram ett överskott som de kan sälja. Dessutom har kvinnorna fått i gång ett gemensamt sparande.

– Jag är så glad över att vi har fått en inkomst och att jag nu kan stötta min familj. Andra grupper med längre erfarenhet de berättar för oss hur de har gjort, säger tvåbarnsmamman Norma Tzuc medan hon visar runt i en trädgård där hon odlar chilipeppar, rädisor och tomater.

Liksom de övriga kvinnorna i gruppen bor hon i den lilla orten Uayama på Yucatánhalvön och tillhör ursprungsbefolkningen.

Projektet drivs av den lokala organisationen Ko’ox Tani, med internationellt stöd. Det inleddes i början av året med målsättningen att under de kommande två åren stötta 250 fattiga människor i regionen, i första hand kvinnor.

Kvinnorna ingår i en av de grupper som sparar en del av sina inkomster gemensamt. Pengarna kan sedan användas för olika investeringar eller i samband med nödsituationer och genom satsningen får medlemmarna tillgång till fröer och insatsvaror, samt möjlighet att börja föda upp kycklingar.
Den nya satsningen bygger vidare på liknande projekt som tidigare har bedrivits på Yucatánhalvön där Ko’ox Tani sammanlagt har arbetat med 1 400 familjer.

– Över tid har vi sett hur de möten som hålls har bidragit till utvecklingen genom att medlemmarna får stöd av varandra, berättar projektledaren José Torre för IPS.

Fattigdomen är utbredd bland de drygt två miljoner invånarna i Yucatán – en situation som har förvärrats ytterligare i samband med pandemin. Ojämlikheten är också mycket stor – vilket i synnerhet slår mot urfolkens kvinnor som är hårt drabbade av diskriminering och bristande offentlig service.

Strukturella orättvisor

Enligt Itza Castañeda vid forskningsorganisationen World Resources Institute, WRI, förvärrar de strukturella orättvisorna i regionen de växande problem som orsakas av klimatkrisen. Hon hävdar att problemen med bristande jämställdhet dessutom är särskilt stora i de tre delstaterna på Yucatánhalvön.

Regionen är hårt drabbad av klimatförändringarnas effekter, i form av torka och förödande stormar. Så sent som förra sommaren drabbades Uayama av den tropiska stormen Cristobal, som orsakade omfattande översvämningar.
Satsningen är även inriktad på att stärka beredskapen för orkaner och andra väderrelaterade faror.

María Petul, som ingår i projektet, säger att det gemensamma sparandet är mycket positivt, och stärker medlemmarnas framtidstro. Själv drömmer hon nu om att kunna anlägga en större odling och att kanske kunna skaffa sig en gris. Hon säger att det finns andra kvinnogrupper inom projektet som till och med har startat egna små butiker.