I mars 2017 dödar en pappa, framför ögonen på sina barn, en tio veckor gammal hundvalp som han tidigare gett barnen i julklapp. Mannen menar att valpen betett sig hotfullt mot dottern och skjuter djuret med ett luftgevär ett 40-tal gånger, bland annat i ögat. Valpen dör dock inte utan springer iväg och försöker ta skydd bakom möbler. Mannen går efter och hugger slutligen den skadade valpen till döds med en kniv. Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA, bedömer att ”skottskadorna och det skärande våldet har lett till ett uppenbart lidande för djuret”. Enligt undersökande veterinär har också ”den stress och hotfulla situation valpen befunnit sig i, utan möjlighet att komma undan, inneburit ett lidande”. Tingsrätten slår fast att mannen gjort sig skyldig till djurplågeribrott, med uppsåt, men att han handlat i affekt. Påföljden? Villkorlig dom som förenas med böter.

Detta är bara en i mängden av alla fall där personer döms till villkorlig dom eller böter för att ha utsatt djur för lidande. Straffskalan för djurplågeri sträcker sig i dag från sex månader till upp till två års fängelse, men i de allra flesta fall döms personerna till ett lindrigare straff än inlåsning. Sedan 2010 har endast 19 personer dömts till fängelse för djurplågeri, medan 885 personer har lagförts för brottet, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Samtidigt anmäls drygt 1700 fall årligen.

Det längsta straffet som hittills dömts ut är 15 månaders fängelse, då en ung man efter att under längre tid ha torterat sin hundvalp kvävde den till döds med en plastpåse år 2011.

Både straffskalan för och domstolarnas faktiska bedömning av djurplågeribrott har genom åren lett till starka reaktioner i samhället – inte minst när brotten och dess påföljder blivit uppmärksammade i medier.

I augusti 2018 tillsatte regeringen därför en utredning om skärpta straff och andra sanktioner vid brott mot djur, något som slutligen, i oktober 2021, resulterade i en proposition om att en ny brottsrubricering, grovt djurplågeri, skulle införas i brottsbalken. De flesta organisationer, myndigheter och andra berörda var i sina remissvar positiva till regeringens förslag. Däremot anser Lantbrukarnas riksförbund, LRF, samt Svenska ägg, Sveriges grisföretagare och andra verksamheter med anknytning till framförallt animalieproduktion, att det inte finns behov av en skärpt syn och ny straffskala för brott mot djur.

– LRF anser att dagens straffskalor och gradindelning av djurskyddsbrotten framstår som relativt väl fungerande. Det kan möjligen finnas skäl att skärpa synen på de mest kvalificerade brott som medför våld mot djur, svår vanvård och andra former av allvarligt lidande. Det bör dock kunna rymmas inom dagens brottsrubricering djurplågeri. LRF ser alltså inget behov av att införa ytterligare en nivå i form av ett grovt djurplågeribrott i brottsbalken, säger Erika Brendov på LRF till Syre.

Hon tillägger också att organisationen ”tar avstånd från och arbetar aktivt mot all form av vanvård och misskötsel av djur” samt att det, liksom djurplågeri, ”sällan förekommer i lantbruket”.

Att utsätta flera djur för lidande

Regeringens förslag fick dock, liksom de flesta remissvar, brett stöd av samtliga riksdagspartier och röstades därmed igenom i riksdagen.

– Straffet för djurplågeri har inte ändrats sedan det infördes i brottsbalken 1965.  Det är regeringens bedömning att det nuvarande straffet för djurplågeri inte räcker till för att kunna döma ut ett tillräckligt strängt straff för allvarligare fall av djurplågeri. Lagskärpningen är en viktig del i regeringens arbete med att stärka djurskyddet, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg till Syre.

De nya lagändringarna träder i kraft i juli 2022. Men vad innebär de egentligen?

Tre punkter ligger till grund för om ett djurplågeribrott ska bedömas som grovt eller inte. Brottet ska antingen ha inneburit allvarligt lidande för djuret, vara av särskild hänsynslös eller farlig art eller också ha begåtts mot flera djur. Det senare kan göra stor skillnad, enligt Peter Hultgren, jurist och sakkunnig på organisationen Djurens rätt. Detta eftersom brott mot djur enligt brottsbalken bara räknas som ett enda brott, oavsett hur många djur som utsätts vid brottstillfället.

– Om man tänker sig misshandel exempelvis, att en gärningsperson misshandlar två personer samtidigt, så kommer personen att dömas för två fall av misshandel, men om någon gör något som orsakar lidande för flera djur, så är det bara ett brott. Djurskyddslagen är individbaserad, men den här bestämmelsen i brottsbalken innebär att det är ett brott att orsaka lidande för ett eller hundra djur, spelar ingen roll. Därför har de nu fört in den här faktorn att om en orsakar lidande för flera djur, så ska det anses vara grovt djurplågeri, även om handlingen i sig kan anses vara lindrigare, förklarar Peter Hultgren.

Exempel på sådana situationer skulle exempelvis kunna vara djur inom animalieproduktionen som tvingas stå i sin egen avföring och där avföringen torkat fast på huden, vilket orsakar lidande. I länsstyrelsernas kontroller är det ett ofta förekommande problem och företeelsen i sig utgör brott mot djurskyddslagen, eller om lidande kan bevisas, en lindrigare form av djurplågeri. Men nu kommer den här typen av brott, där flera djur utsätts för lidande, kunna falla under grovt djurplågeri.

Fängelse eller villkorlig dom?

Straffskalan för det nya grova djurplågeribrottet har bestämts till fängelse i sex månader upp till fyra år. Innebär det då alltid att personen som begår ett sådant brott kommer att avtjäna sitt straff bakom låsta dörrar? Riktigt så enkelt är det inte. Huvudregeln i domstolar är att påföljden blir villkorlig dom, om straffvärdet bestäms till lägre än tolv månader.

– Sex månader är i vanliga fall villkorlig dom, eventuellt i kombination med samhällstjänst. Men om du under din villkorliga dom begår brott, så blir du inlåst under den tiden, förklarar Peter Hultgren.

Ett undantag från regeln är dock så kallade artbrott. Det innebär att ett brott till sin art anses vara så allvarligt att det alltid ska leda till fängelse, oavsett hur långt straffvärdet bedöms vara. I sitt remissvar till regeringens proposition föreslog Djurens rätt att grovt djurplågeri skulle klassas som ett artbrott, med hänvisning till att en person som döms för grovt djurplågeri, som bestämmelserna är nu, kan få villkorlig dom, samtidigt som en person som döms för djurplågeri, kan hamna bakom galler.

– Djurens rätt har sagt i remissvaret till regeringens proposition att det finns problem med överlappande straffskalor här. Vår åsikt är att det borde ha uttalats tydligt att grovt djurplågeri är artbrott och att den som döms alltid ska avtjäna sitt fängelsestraff.

I sin proposition skriver regeringen att grovt djurplågeribrott, även om straffvärdet är lägre, bör leda till fängelse. Men de tillägger samtidigt att det, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, ska vara möjligt att döma till andra påföljder.

– De har valt en halvvariant och sagt att grovt djurplågeribrott normalt sett ska vara ett artbrott. Det återstår att se hur domstolarna kommer att hantera det, men det hade varit önskvärt om det hade varit tydligare. De säger ingenting om vilka omständigheter det skulle kunna handla om så det finns en risk att rättsutvecklingen i domstolarna kommer leda till att många grova djurplågeribrott leder till villkorligt straff, säger Peter Hultgren.

Ett annat alternativ för att säkerställa fängelse vid grova djurplågeribrott, är att bestämma miniminivån för straffet till tolv månader, som enligt praxis faktiskt innebär fängelse.

– Vi sa också att om regeringen inte vill uttala att det här ska vara ett artbrott, bör minimistraffet höjas. Men de valde att gå vidare med sex månader, säger Peter Hultgren.

Även Sverigedemokraterna föreslog som enda riksdagsparti en höjning av minimistraffet inför omröstningen i riksdagen. Men förslaget fick inte stöd från något håll.

Regeringens främsta argument för att straffskalan ska börja på sex månader är att det stämmer bra överens med straffskalor för övrig brottslighet. Ett högre minimistraff vore en alltför ingripande och oproportionerlig påföljd, enligt landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg.

– Jag vill poängtera att förslaget innebär en dubblering av dagens maxstraff och därmed utgör en kraftig höjning. Regeringen har bedömt att ett minimistraff på sex månaders fängelse är proportionerligt i jämförelse med annan brottslighet och att ett minimistraff om ett år skulle innebära en alltför ingripande och oproportionerlig straffskärpning för de gärningar som bedöms som grova, säger hon i en kommentar till Syre.

Det beror lite på vilken brottslighet man jämför med, enligt Peter Hultgren.

– Regeringen är förstås tveksamma till att flytta straffskalan framåt så att den närmar sig till exempel våldtäktsbrottet, 2–6 års fängelse, säger han.

I regeringens proposition görs en jämförelse med misshandelsbrotten. Där är minimistraffet för grovt djurplågeri grövre än normalgradig misshandel, men mildare än grov misshandel.

– Vid den jämförelsen måste en dock komma ihåg att uppsåt krävs för misshandel medan grov oaktsamhet räcker för djurplågeribrott, vilket förklarar ett lägre minimistraff för grovt djurplågeri. I den övre delen av straffskalan är det större skillnad, då synnerligen grov misshandel kan ge hela tio års fängelse, säger Peter Hultgren.

När Syre frågar LRF om det inte är ett problem att ytterst få av dem som har dömts för djurplågeri har fått fängelse som påföljd, liknar argumenten regeringens.

– Det är viktigt att djurskyddsområdet hanteras på motsvarande sätt som andra lagområden i samhället. Djurplågeri är ett brott som förutsätter uppsåt eller grov oaktsamhet. Det är då logiskt att det har en högre straffskala än brott som endast kräver oaktsamhet, säger Erika Brendov.

Även Elisabeth Falkhaven, miljöpartistisk riksdagsledamot, tycker att miniminivån som den är nu, är lämplig. Men uppföljning krävs, tillägger hon.

– Jag tror att det är en bra avvägning att stanna vid sex månader men att höja till fyra år, helt enkelt för att spannet blir större och fler brott då bör kunna lagföras. Vi får se vilken effekten blir och visar det sig att det blir problematiskt så behöver regeringen självklart lyfta upp det för omprövning, säger hon i en kommentar till Syre.

”Ovanligt med maxstraff”

Att döma ut maxstraff är å andra sidan ovanligt. Ingen har exempelvis hittills dömts till maxstraffet för djurplågeri, som är två år. Frågan är då om de grövre brotten verkligen kommer att leda till längre straff med de nya bestämmelserna. Enligt Peter Hultgren finns det anledning att vara orolig. Den överlappning i straffskalan som finns mellan de två brotten kan i värsta fall leda till att maxstraffet, både för djurplågeri och grovt djurplågeri, inte utdöms.

– Nu tror jag att det kommer vara mer ovanligt med fängelse i fyra år, hade det varit sex år som maxstraff hade det varit lite vanligare. Med tanke på den överlappande straffskalan är jag lite orolig för att maxstraffet för normalgradigt brott aldrig kommer att utdömas.

I de nya bestämmelserna som röstades igenom i riksdagen ingår också att mindre överträdelser mot djurskyddslagen inte ska behandlas i domstol – istället ska kontrollmyndigheterna, framförallt länsstyrelserna, direkt kunna utdela sanktionsavgifter mellan 1000 och 100 000 kronor.

– Går man in i detalj och tittar på vilka brott det kan handla om, ser man att det mest rör brister i journalföring, transportdokument, kompetensbevis och liknande. Sådana brott anmäls knappt av kontrollmyndigheterna i dag, så jag tror att sanktionsavgifter absolut kan leda till att vissa stora djurhållare blir tvungna att skärpa sig.

Även skrivelsen om kontrollmyndigheternas anmälningsplikt har förtydligats.

– Tidigare har det varit en väldigt luddig skrivning, vilket inneburit att det begåtts en massa djurskyddsbrott, som upptäcks, men som aldrig gått vidare till åklagarmyndigheten för att länsstyrelserna inte valt att anmäla. Nu står det rakt upp och ned att de ska åtalsanmäla brott som de har upptäckt, säger Peter Hultgren.

”Stark politisk signal”

Även om det finns en del bekymmer, framförallt vad gäller straffskalan av grovt djurplågeri, tror Djurens rätt att förändringarna kommer göra skillnad, framförallt i rättsväsendets syn på brott mot djur.

– Det är jättebra att vi fått den här lagen, framförallt för att politikerna nu skickar en signal till rättsväsendet att dessa brott ska tas på större allvar. Min känsla är att domstolar är ganska bra på att ta till sig signalpolitik, så jag tror absolut att vi kommer få se högre straff för brott mot djur nu, även om det är synd att den går hela vägen ner till sex månader, säger Peter Hultgren.

Men hur lagen kommer att tillämpas i praktiken, återstår att se.

– Vi får se hur domstolarna väljer att hantera ”gröten” i mitten av straffskalan. Man har lämnat lite tolkningsutrymme åt domstolarna som har en tendens att leva sitt eget liv. Vi får helt enkelt se hur domstolspraxis utvecklas, säger Peter Hultgren.

Seda Aksoy