I oktober 2020 fick miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå en strategi för att minska Sveriges klimatutsläpp från konsumtionen. I dag presenterades resultatet för regeringen.

Det har varit tuffa förhandlingar mellan partierna i beredningen, något som Syre tidigare rapporterat om, men till sist har alla partier ställt sig bakom förslaget.

– Klimatpolitiken behöver långsiktighet för att nödvändiga förändringar ska kunna komma till stånd. Därför är det väldigt positivt att samtliga riksdagspartier står bakom dessa världsunika och ambitiösa förslag, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) under presskonferensen.

Beredningen som hon tog emot innehåller bland annat förslaget att Sveriges klimatmål om netto noll-utsläpp till 2045 ska räkna in konsumtionsbaserade utsläpp, från såväl inhemsk konsumtion såväl som den som köps in från utlandet.

"Viktig signal internationellt"

Går förslaget igenom så ser Sverige ut att bli först i världen med att sätta ett sådant mål.

– Det här är stort, nu får vi ett klimatmål för konsumtionen. Det är en stor vinst för oss i miljöpartiet, säger Amanda Palmstierna, Miljöpartiets representant i beredningen, till Syre, och fortsätter:

– Det är en viktig signal internationellt att Sverige nu tar ansvar för alla sina utsläpp och jag hoppas att fler länder ska följa efter.

Även flyget ska räknas in i målen enligt förslaget. Inrikesflyget i målet om att minska utsläppen från transporter med 70 procent till år 2030, och utrikesflyget genom att utrikesflyg som tankar bränsle i Sverige ska räknas in i de territoriella utsläppen och därmed ingå i Sveriges övergripande mål om netto noll-utsläpp till 2045. (Det sistnämnda reserverade sig Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna sig för.)

Även hälften av utsläppen från den internationella sjöfarten, det vill säga fartyg som avgått från eller anlöpt till Sverige, ska inkluderas i det långsiktiga territoriella klimatmålet (Sverigedemokraterna har reserverat sig mot detta mål).

– Med det blir Sverige tillsammans med Storbritannien de första länderna i världen som tar utökat ansvar och har ett mål om att minska utsläppen även för internationellt flyg och sjöfart, säger Emma Nohrén.

Miljömålsberedningen föreslår också att den offentliga upphandlingen ska gå före det övriga samhället och minska utsläppen snabbare, detta genom en lagstadgad skyldighet för alla myndigheter och upphandlande enheter att beakta de nationella klimatmålen.

60 procent av utsläppen sker utomlands

Räknar man idag in de utsläpp som sker i utlandet så kommer våra utsläpp i Sverige upp till 93 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt den nationella statistiken. Det innebär ett utsläpp på cirka 9 ton per person och år. Drygt 60 procent av de utsläppen sker i utlandet.

Det nya målet, om det går igen remissrundor och omröstning i riksdagen, kommer innebära att de utsläppen minst måste minska med 6-7 ton fram till år 2045. De sista två, tre tonnen ner til noll kommer kunna uppnås genom att använda åtgärder utrikes, såsom att finansiera klimatprojekt i låginkomstländer, använda negativa utsläpp som kolsänkor och klimatsmart export.

Miljöpartiet har jobbat för att inte en för stor del av utsläppsminskningarna hamnar under denna kategori och hade gärna haft en högre ambition. Enligt betänkandet som man kommit överens om ska strikta internationella regelverk följas.

– Vi ser det som rimligt att stödja projekt i utlandet då ändå 60 procent av utsläppen sker där. Men lejonparten ska göras inrikes, säger Amanda Palmstierna.

Moderaternas representant i miljömålsberedningen, Christofer Fjellner, sade under presskonferensen att han tycker att Sverige alltför länge fokuserat enbart på sina egna utsläpp, och var därför mycket nöjd med det mål man kommit överens om.

– Om Sverige ska bidra till att rädda klimatet så räcker det inte med att minska våra egna utsläpp. Vi måste också fokusera på att hjälpa andra länder att minska sina. Och då är exporten av klimatsmarta varor och tjänster ett av våra viktigaste bidrag.

Ska hålla sig inom Parisavtalets mål

Tanken med miljömålsberedningens förslag är att det finns en huvudmålbana som ska nås och som skulle uppfylla Parisavtalets mål och en temperaturökning på 1,8 grader. Samtidigt presenteras också en alternativ målbana, som strävar efter att nå 1,5 grader. Detta har varit en viktig del för miljöpartiets del.

– Avgörande för oss har också varit att målet ska vara inom Parisavtalets temperaturmål, det vill säga långt under 2 grader och att vi strävar efter 1,5 grader. Vi kommer vara en blåslampa på regeringen för 1,5-gradersmålet och för att snarast landa åtgärder för att nå målet, säger Amanda Palmstierna.

Miljöpartiet hade gärna sett att miljömålsberedningen redan nu kunnat komma med mer specifika förslag på åtgärder, men detta kommer alltså att bli en senare diskussion.

– Till exempel hade vi velat se förändringar i livsmedelssektorn, att vi ställer om jordbruket så det kan fungera utan import av konstgödsel. Det har blivit än mer aktuellt nu med Ukraina, säger Amanda Palmstierna.

Andra åtgärder miljöpartiet gärna sett är skatteavdrag för de som vill energieffektivisera sitt hus. Slopad skatt för den som återför solel från sitt hus till elnätet, liksom en utbyggs laddinfrastruktur på landsbygden, inte minst i norra Sverige.

– Som politiker måste vi fixa strukturerna, så det blir möjligt och inte för dyrt för privatpersoner att göra klimatsmarta val. Det är viktigt att inte enbart lägga ansvaret i individens knä, säger Amanda Palmstierna.