Svensk strålbehandling har halkat efter de nordiska grannländernas, visar en ny rapport som Regionala cancercentrum har varit med om ta fram.
– Patienterna påverkas direkt genom lägre tillgänglighet och längre väntetider, säger cancerläkaren Kjell Bergfeldt som är oroad.
Trots att strålning är en av de effektivaste behandlingarna vid cancer och i stor utsträckning bidrar till att bota sjukdomen, råder brist på personal och forskningen i Sverige är eftersatt. Det finns en påtaglig risk att svenska patienter snart inte längre får del av den bästa behandlingen, konstaterar arbetsgruppen bakom en rapport från Regionala cancercentrum.
Onkolog Kjell Bergfeldt, verksamhetschef för Skandionkliniken i Uppsala, anser att det finns alla anledning att vara orolig.
– Nästan 30 000 i Sverige varje år får strålbehandling. De precis som alla andra patienter ska ha en jämlik tillgång till den bästa vården. Bilden vi får fram av jämförelsen är att det finns en stor risk att svenska patienter inte får det, säger han.
Ojämlik vård i Norden
Svensk strålbehandling var under 1900-talet ledande i världen. Men efter millennieskiftet har Sverige tappat mark jämfört med de andra nordiska länderna. Danmark har blivit ledande inom nästan alla områden som jämförts.
Bristen på personal, både läkare och sjuksköterskor, drabbar direkt de cancersjuka.
– När man jämför med Danmark och Norge får svenska patienter vänta längre på att få sin strålbehandling. Vilken betydelse det har för resultaten finns det inga medicinska data om, men man vet att väntetider är påfrestande för patienten, säger Kjell Bergfeldt.
Brist på forskare
Det andra stora problemet, bristen på forskare, påverkar morgondagens cancervård.
– I förhållande till vårt lands storlek har vi för få personer som sysslar med forskning och utveckling. Det riskerar att leda till att vi inte tillräckligt snabbt får tillgång till ny och bra behandling. Och det är en lång process att stärka upp ett helt forskningsområde.
Anledningen till att det blivit så här kan enligt Bergfeldt ha samband med att antalet strålonkologer har ökat i mycket liten utsträckning de senaste 15–20 åren, samtidigt som cancervården i övrigt och antalet patienter fördubblats.
Ett skifte från strålbehandling mot precisionsmedicin har också skett inom cancervården. Ungefär hälften av alla som får cancer erbjuds fortfarande strålbehandling.
– En önskan är att få en nationell strategisk satsning, för att säkerställa att gapet främst mot Danmark minskas och tas igen, säger Kjell Bergfeldt.
Fakta: Brister i svensk strålbehandling
Studien Nordisk strålbehandling gjordes under perioden mars–juni 2022, i samverkan mellan Regionala cancercentrum och en lång rad vårdprofessioner. Slutsatser av studien är att:
– Det saknas resurssatta cancerplaner som adresserar strålbehandling i Sverige.
– Det saknas läkare och sjuksköterskor i svensk strålbehandling.
– Ny teknik och nya behandlingsmetoder sprids i en långsammare takt i Sverige.
– Forskningsaktiviteten är avsevärt lägre i Sverige jämfört Danmark.
– Tillgången på utrustning för strålbehandling är avsevärt lägre än i övriga nordiska länder.
– Tillgänglighetsproblem bidrar till onödiga väntetider på strålbehandling.
Källa: Rapporten Nordisk strålbehandling
